Kvinnor lägger i genomsnitt 1 timme och 21 minuter varje dag på arbete i köket, att jämföra med 1 timme och 5 minuter för män. Kvinnor spenderar också i genomsnitt 54 minuter dagligen på att städa medan män lägger i genomsnitt 35 minuter på dessa aktiviteter. Det visar den nya rapporten från Livspusslet som inte går ihop från Jämställdhetsmyndigheten.

Även tvätten är ojämnt fördelad. Kvinnor lägger i genomsnitt 25 minuter dagligen medan män lägger 13 minuter i genomsnitt.

Mönstret av att kvinnor utför mer obetalt hushållsarbete än män är också genomgående om man tittar på olika grupper. Speciellt framträdande blir detta när kvinnor och män när de bor ihop.

När kvinnor och män bor ensamma, däremot är fördelningen jämnare. Ensamstående kan inte dela upp det obetalda hemarbetet. Det kan därför antas att ensamstående kvinnor och män får utföra fler aktiviteter kopplade till hemmet på egen hand, tar hjälp utifrån eller prioritera bort aktiviteter i högre utsträckning än sammanboende.

Ett annat sätt att frigöra sig från hushållsarbete är att köpa hushållsnära tjänster. Det är främst högavlönade kvinnor som använder RUT-avdrag för att hantera konflikten mellan betalt och obetalt arbete, konstaterar rapporten.

Användandet av RUT kan också vara en av förklaringarna till att kvinnor med högre inkomster städar mindre än kvinnor med lägre inkomster. Det mönstret framträder inte bland män.

Vid sidan av vård av barn och egna hemmet bekräftas uppgiften från andra studier att kvinnor lägger allt mer tid på anhörigvård, något som ökar snedfördelningen och försvagar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

– Både ekonomin och hälsan påverkas. Kvinnor går oftare ner i arbetstid för att ta hand om äldre och andra närstående. Kvinnor upplever också mer stress och det leder till ohälsosamma val som att sova mindre och avstå från att umgås med vänner, säger Johan Kaluza, senior utredare i en kommentar.

Rapporten, som är beställd av regeringen 2022, lägger också förslag på hur det obetalda arbetet i hemmen skulle fördelas på ett mer jämställt vis. Bland annat föreslås att Jämställdhetsbonusen återinförs för att öka incitamenten för föräldrar att dela lika på föräldrapenningen, att införa nya begränsningar i möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet har fyllt tre år, att nyblivna mödrar med diagnostiserade förlossningsskador ska få utökade möjlighet till sjukpenning och att socialförsäkringsskyddet för anhörig som vårdar en närstående ökar genom en ny försäkring.

– Kvinnor tar större ansvar för barnen i kombination med att de sköter en större del av hushållsarbetet. För att nå det beslutade jämställdhetsmålet bedömer vi att föräldraledigheten behöver bli jämnare fördelad. Det mest effektiva är att rikta in sig på barnets första tre år och de grupper som delar ojämnt på föräldraförsäkringen. Därför föreslår vi en ny version av jämställdhetsbonusen och att föräldrapenningen begränsas efter barnets treårsdag, säger Johan Kaluza,

Rapporten föreslår också att en ny och kontinuerligt återkommande studie av kvinnors och mäns tidsanvändning bör genomföras.