EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter har nu med bred majoritet röstat för att kriminalisera hatbrott och hatpropaganda på EU-nivå. EU kriminaliserar redan idag hatbrott baserade på ras, hudfärg, religion, nationalitet och etniskt ursprung. Den utökade kriminaliseringen skulle innebära att kriminaliseringen i framtiden också skulle omfatta kön, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning.
Alice Bah Kuhnke (MP), EU-parlamentariker och förhandlare för den gröna partigruppen, kommenterar:
– Situationen är ytterst allvarlig! Vi vet att hat leder till våld och död. Därför måste vi som vill försvara vårt demokratiska samhälle flytta fram våra positioner med ambitiös lagstiftning, säger Alice Bah Kuhnke.
– 2022 var våldet mot HBTQI-personer i Europa grövre och allvarligare än vad det har varit på 10 år. I flera fall har våldet varit dödligt. HBTQI-personer i EU förtjänar ett starkt skydd mot hot och hat, och skyddet är alldeles för svagt idag, säger Alice Bah Kuhnke.
Rapporten betonar också ökningen av antisemitiska och islamofobiska hatbrott, i ljuset av Hamas terrorattack den 7 oktober och upptrappningen av kriget mellan Israel och Hamas.
Miljöpartiet, som de senaste tre veckorna efter Israels bombningar av palestinska områden konsekvent krävt ett eldupphör i Gaza, vill se kraftfulla åtgärder från EU för att bekämpa de oförsvarbara hatbrotten som nu ökar i Europa i krigets spår.
– Människor med judisk bakgrund i EU, även i Sverige, har tyvärr starka skäl för att vara oroliga för sin och sina barns säkerhet och framtid. Vi miljöpartister kommer aldrig att acceptera det växande hatet och dess konsekvenser. säger Alice Bah Kuhnke.
– EU har i 15 år haft lagstiftning på plats för att kunna bekämpa antisemitiska och islamofobiska hatbrott. Men det är inte tillräckligt! Våldet och hoten fortsätter öka, inte minst på nätet. Många offer drar sig för att anmäla brott. Här kan EU göra mycket mer, vilket vi också kräver i rapporten, säger Alice Bah Kuhnke.
EU-kommissionen meddelade i december 2021 att man avsåg inleda processen med att lägga till hatbrott och hatpropaganda på listan över EU-brott, och på så sätt lägga grunden för att mer effektivt kunna bekämpa hatbrott och hatpropaganda i hela EU. För att förslaget ska kunna bli verklighet krävs nu ett enhälligt beslut i ministerrådet, där man hittills inte har kunnat enas.
Ett beslut om en kriminalisering av hatbrott och hatpropaganda på EU-nivå skulle innebära att brotten läggs till på den så kallade listan över EU-brott i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Listan består av brott som bedöms vara särskilt allvarliga och som har ett gränsöverskridande inslag. Efter att ett brott har lagts till på listan har EU-parlamentet och ministerrådet kompetens att anta minimiregler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder.
Rapporten väntas läggas fram för omröstning i plenum i Strasbourg den 11 december.
