Anna-Lena Laurén vann Pennskaftspriset 2023 – för sin modiga bevakning från ett Ryssland som släckts ned mer och mer och där få fria journalister förmått leva och verka.
Pennskaftspriset har delats ut sedan 1989 och ska gå till ”en eller flera kvinnliga journalister som under de senaste åren gjort ett föredömligt journalistiskt arbete”.
Priset delades ut på Föreningen Pennskaftets årsmöte 22 november och består av 10 000 kronor, blommor och ett ettårigt gratis medlemskap i föreningen Pennskaftet. Årets Pennskaft är utrikesskribenten Anna-Lena Laurén.
– Det är en stor heder och ära att få ett pris i Elin Wägners namn, kanske främst därför att Wägner var så envis. Hon arbetade i hela sitt liv, ända till slutet. Väldigt mycket inom journalistiken handlar om uthållighet. Wägner var också en klassisk feminist, som visste att centralt för jämställdhet är att kvinnor tjänar sina egna pengar och har rätt till lika lön. Den sistnämnda frågan har fortfarande inte lösts i vårt samhälle, kommenterar Anna-Lena Laurén utmärkelsen.
Så här lyder nomineringen till årets vinnare:
”Anna-Lena Laurén är DN:s och Hufvudstadsbladets rikskända utrikeskorrespondent som efter 16 år fått lämna Ryssland men bestämt att fortsätta sin rapportering från Ukraina. Hon har blivit en av de få rösterna inifrån Ryssland, varifrån hon rapporterat om såväl de stora politiska händelserna till de små vardagsbetraktelserna. Hon har blivit läsarnas ögon och öron i ett land som släckts ned mer och mer och där få fria journalister förmått leva och verka. Hennes texter och hennes mod att stanna kvar är uppskattat av många och i boken ”Sammetsdiktaturen” (Norstedts) från 2021, förklarar hon för västerländska läsare hur en halvdiktatur fungerar. Anna-Lena Laurén lämnar få oberörda och fortsätter outtröttligt att ge oss nyheter från en annars svåråtkomlig värld.”
Övriga finalister 2023 ⎮ Sarah Britz, (Publisher gatutidningen Faktum) och Ann-Helén Laestadius (författare och frilansjournalist), som hedras med varsin blombukett.
2022 Anna-Lena Lodenius för sin för sin enträgna bevakning av högerextremistiska grupper och senaste boken ”Svart på vitt om Sverigedemokraterna” (Atlas).
2021 Magda Gad för sin modiga rapportering från Afghanistan, som speciellt sätter kvinnornas liv och påverkan av krig och regimer i fokus.
2020 Elinor Torp för reportageboken ”Vi Skuggorna” (Leopard förlag) om den utnyttjade arbetskraftsinvandrarna i Sverige.
2019 Kerstin Weigl och Kristina Edblom för reportageboken ”I händelse av min död” (Natur & Kultur) om samtliga kvinnomord i Sverige under ett år.
