Mer än hälften av alla polisanmälda hatbrott under 2022 hade ett främlingsfientligt eller rasistiskt motiv, 16 procent av alla hatbrott riktades mot religiösa grupper, och 12 procent var hbtqi-relaterade. Antalet anmälda hatbrott har minskat men det är oklart vad det beror på skriver Brå i sin nya rapport som publicerades på torsdagen.
Det vanligaste hatbrottet utgörs av verbala kränkningar. Nästan lika vanligt är att hatbrottet inkluderar någon form av skadegörelse. Hatbrotten med främlingsfientligt eller rasistiskt motiv utgör sammanlagt 53 procent av alla polisanmälda hatbrott under 2022, och 17 procent av alla hatbrott var afrofobiska. Omkring en procent var antiziganistiska och en procent riktades mot samer. 16 procent av alla hatbrott riktades mot religiösa grupper: Åtta procent av alla hatbrott var islamofobiska, och fyra procent var antisemitiska, en procent var kristofobiska.
Enligt Brottsförebyggande rådets rapport utgjordes de antisemitiska hatbrotten till stor del av hets mot folkgrupp, och skedde oftast i digitala miljöer, men också på offentliga platser och i skolan. Islamofobiska hatbrott innehöll i högre utsträckning ofredanden. Medan män oftast utsätts för hatbrott generellt så är kvinnor mer utsatta när det gäller hatbrott med islamofobiskt motiv. Bland de afroboiska hatbrotten var det vanligast att utsättas för ärekränkning till skillnad från andra hatbrott där ofredande var vanligare.
Oklart vad minskning beror på
Antalet polisanmälda hatbrott har minskat från 6 301 år 2020 till 4 788 2022 uppger Brå vars rapport bygger på statistik över alla polisanmälda brott som polisen har hatbrottsmarkerat. Tittar man på på 2018 har antalet polisanmälda brott som har hattbrottsmarkerats nästan halverats, Det är oklart vad minskningen beror på men det kan bero dels på skillnader i hur dessa registreras och identifieras, dels att färre väljer att anmäla.
Enligt RFSL ligger dock hatbrotten som är hbtqi-relaterade kvar på höga nivåer, trots den generella minskningen av anmälningar. Bland annat har transfobiska hatbrott ökat från två procent 2020 till tre procent av de anmälda hatbrotten 2022.
– Varför anmälningarna minskar behöver analyseras. Vår bedömning är att det inte är ett gott tecken att antalet anmälningar minskar. Vi tolkar siffrorna som att människor inte ser anledning till att anmäla de brott som sker och det är en farlig utveckling, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL, i ett pressmeddelande.
Politiker ”behöver nu ta sitt ansvar”
Tittar man specifikt på antalet hbtqi-relaterade hatbrott anmäldes 328 sådana under 2022, med sammanlagt 340 hbqti-relaterade hatbrottsmotiv (en och samma anmälan kan innehålla fler än ett hatbrottsmotiv).
Av de hbtqi-relaterade hatbrotten var 49 procent homofobiska och 22 procent var transfobiska. Peter Sidlund Ponkala och RFSL uppmanar nu politiker att ta ansvar för allas trygghet:
– Framförallt är det oroande att se hur offentliga företrädare sprider rasism, homofobi eller transfobi, sådant som i slutändan legitimerar hat. Politiken och andra offentliga personer behöver nu ta sitt ansvar kring den här frågan, tonläget behöver sänkas, säger Sidlund Ponkala.
