I förra veckan meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att nationalekonomen och ekonomihistorikern Claudia Goldin får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023. Goldin anses vara först med att ha givit en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden och är kanske mest känd för klassiska verket Understanding the Gender Gap: An Economic History of American Women.
Claudia Goldin är en etablerad nationalekonom och ekonomihistoriker. Hon var den första kvinnan som fick fast jobb vid nationalekonomiska institutionen på Harvard 1990 och hade då redan studerat och forskat vid flera stora universitet, bland annat om slaveriets historia.
Goldin var först med att ge en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden. Hennes forskning belyser drivkrafterna bakom förändringar och pekar på de huvudsakliga orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.
Redan 2011 utsågs Claudia Goldin till hedersdoktor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Så här motiverades utnämningen:
”Genom sin forskning ger hon exempel på hur man kan kombinera nationalekonomisk teori och kvantitativa metoder med empiriskt material för att hitta ursprunget till dagsaktuella problem. Hennes kanske mest kända bok är Understanding the Gender Gap: An Economic History of American Women, där hon analyserar kvinnors arbete och löner och hur dessa förändrats under 1900-talet, inte minst med avseende på diskriminering.”
Vid Lunds universitet mottogs också nyheten om årets pristagare i ekonomi med stor glädje. Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, säger i en kommentar att det häftigaste med Claudia Goldin är att hon är en sådan noggrann och duktig ekonomisk historiker:
– Hon går djupt ner i källorna och hittar nya sätt att mäta på. Dessutom är hon en jättemodern arbetsmarknadsekonom, som arbetar med metoder som verkligen är avancerade ekonometriskt. Andra forskare inom både arbetsmarknadsekonomi och ekonomisk historia har det allra största förtroende för henne. Det är mycket imponerade och gör också att hennes forskning får ett brett genomslag. Just den här tvärvetenskapen och nytänket kring metod och förklaringar, kring könsskillnader och genus – det blir en triangel av sprängstoff. Personligen är det verkligen det som jag imponeras av.
Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid samma institution, lyfter det faktum att Golding får priset ensam:
– Det är stort att Claudia Goldin får Ekonomipriset som ensam pristagare och det är stort att man vågar belöna en empirisk forskare. Det betyder mycket för ett fält som inte alltid har högst prestige. Hon är en stjärna, men de frågor som hon ofta arbetar med – könsskillnader på arbetsmarknaden – har sällan prioriterats särskilt högt inom nationalekonomi och ekonomisk historia.
Även ekonomihistorikern Ann Ighe vid Göteborgs universitet lyfter förhoppningen att priset kan att höja statusen för forskningsfältet:
– Men säkert lika viktigt skulle vara att den sortens långsiktiga historiska studier som t ex hennes bok Understanding the Gender Gap: An Economic History of American Women från 1990 värderades högre inom ekonomiämnet, säger hon till Fempers nyheter.
