Skillnader i lärande och hälsa mellan flickor och pojkar förstärks av hur skolan styrs, organiseras och fungerar. De senaste årtiondenas reformer har hindrat möjligheten att arbeta för en jämställd utbildning, visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställd utbildning är ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål och Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att följa upp hur utvecklingen går. Uppföljningen visar att flickor fortfarande har klart bättre betyg än pojkar, men de betalar med sin hälsa, bland annat genom att vara betydligt mer stressade än pojkarna.
– Trots politiska ambitioner och en omfattande styrning på området har flickor och pojkar fortfarande inte samma möjligheter och villkor i skolan. Det här tar sig uttryck genom bestående könsskillnader och brister i genomförandet av skolans jämställdhetsuppdrag, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.
– Den psykiska ohälsan kan kopplas ihop med skolans organisation och styrning. Reformer genom åren har gett ett ökat tryck på betyg och bedömning. Mer individuellt ansvar för studierna tycks hänga ihop med ungas ökande psykiska ohälsa, och de negativa effekterna har visat sig starkare hos flickor än hos pojkar, säger Jakob Lindahl, senior utredare.
Studieresultaten för pojkarna hamnar ännu längre efter flickornas i skolor som bedöms ha lägre kvalitet. Nedskärningar i skolan riskerar därför att bidra till ökade klyftor mellan könen.
– Lärarna och rektorerna behöver ha tillräckliga förutsättningar för att ge flickor och pojkar samma möjligheter. Det finns ett glapp mellan förväntningar och resurser och vi kan se att det kommer att bli svårt att någonsin nå målet om en jämställd utbildning om det inte samtidigt satsas på en större likvärdighet i skolan generellt, säger Boel Kristiansson, senior utredare.
Rapporten Ogiltig frånvaro för jämställdheten i skolan (2023:16)
