Svenska myndigheter behöver bli bättre på att skydda barn och unga från att föras utomlands mot sin vilja. I en kartläggning från Jämställdhetsmyndigheten framkommer att många barn och unga som blir bortförda inte har fått tillräcklig hjälp. Dessutom behöver de också själva vara pådrivande för att få stöd.
Trots att deras utsatta situation har varit känd av myndigheter har barn och unga som blir bortförda utomlands mot sin vilja inte fått den hjälp och det skydd de behöver. Dessutom måste de också ofta själva driva på för att få stöd från myndigheterna. Det framkommer i en kartläggning av Jämställdhetsmyndigheten som också slår fast att barn och unga har drabbats för hedersrelaterat våld och förtryck såväl innan som under och efter en utlandsvistelse som har skett mot deras vilja.
– Barn och unga tvingas ta ett ansvar som de egentligen inte ska behöva bära. Ofta har de varit utsatta för våld och förtryck under en längre period, men ändå inte fått stöd och skydd. Socialtjänsten och andra myndigheter lägger stort ansvar på barnen att våga berätta, stå fast vid sin berättelse och hantera kontakt med familjen, trots press, hot och skuldbeläggning, säger Matilda Eriksson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Jämställdhetsmyndighetens rapport När barn tvingas ta ansvar för sitt eget skydd slår också fast att fler bortföranden skulle kunna förhindras om myndigheter reagerar snabbare och blir bättre på att upptäcka vilka barn och unga som är i farozonen att föras utomlands.
– Många av socialtjänstens insatser brister när barnet behöver skyddas från sina föräldrar, till exempel på grund av hedersrelaterat våld och förtryck, då man ofta har fokus på att stödja familjen. Myndigheternas insatser präglas också av ständiga uppbrott och lösningar som inte är långsiktiga, säger Matilda Eriksson.
