En majoritet av högt uppsatta politiker utsätts för våld och risken att drabbas är allra störst för kvinnliga framstående politiker. Ju högre politiska positioner desto större blir också gapet mellan mäns respektive kvinnors politiska utsatthet. Detta kan förstärka ojämställdheten i politiken slår Sandra Håkansson fast i sin avhandling i statsvetenskap från Uppsala universitet.
– Våld mot politiker i allmänhet stör demokratins funktionssätt. Eftersom hotet är extra stort mot kvinnor så ökar kvinnors politiska marginalisering. I bjärt kontrast till den demokratiska principen om politisk jämlikhet verkar kvinnliga politiker under betydligt sämre förutsättningar än manliga motsvarigheter och hindras i utförandet av sin politiska representation, säger doktoranden och statsvetaren Sandra Håkansson.
Hennes avhandling Politicians Under Threat: Gender Aspects of Violence against Political Representatives består av tre delar där den första utgörs av en studie som har tittat på omfattningen av psykiskt våld mot kommunalpolitiker. Där framkommer att högt uppsatta kvinnor är allra mest utsatta för olika former av psykiskt våld, samt att skillnaderna i utsatthet beroende på kön ökar ju högre upp i den politiska hierarkin det handlar om.
I den andra delen, som bygger på en enkätstudie som sammanlagt 6 000 personer har svarat på, blir det klart att medborgare i högre utsträckning riktar klagomål mot kvinnliga jämfört med manliga politiker. I den tredje delen analyseras vilka konsekvenser detta har på den politiska representationen:
– Både manliga och kvinnliga politiker avstår från offentlig debatt och från att engagera sig i vissa frågor på grund av våldet, men kvinnor i betydligt högre utsträckning än män, säger Sandra Håkansson.
