StreetGäris enkät FemTempen släpps i dag på den Internationella kvinnodagen. Både medlemmar och icke-medlemmar har svarat på vad de tycker saknas i det feministiska samtalet.

De två föregående åren har budskapet varit tydligt. Många icke-vita samt icke-binära upplever exkludering i mainstream-feministiska rum. En exkludering som leder till att viktiga perspektiv inte synliggörs inom den breda feministiska rörelsen: 96 procent av alla svarande förra året ansåg att viktiga perspektiv saknades i den feministiska debatten, i synnerhet perspektiv på rasism och klass, men även exempelvis funktionsrätt.

Ökad islamofobi och transfobi

Årets enkät sticker ut, dels har fler svarat, dels avspeglas den islamofobi och transfobi, som många människorättsorganisationer har rapporterat om ökar i samhället, även i svaren.

– Vi har fått både svar som att ”ökad islamism hotar den svenska feminismen” och ”feminismen har blivit alltför inkluderande när även transpersoner omfattas, vilket hotar kvinnor”, säger Ayaat Abdelaziz från StreetGäris styrelse.

Hon fortsätter:

– Vi ser det som tecken på hur den allt hårdare politiska retoriken i synnerhet den ökade islamofobin i samhället nu även avspeglas bland de feminister som har deltagit i undersökningen. 

Politisk hatretorik sprider sig till feministiska rörelser

– Men vi kan inte veta om det handlar om åsikter som har påverkats av den politiska hatretoriken och normaliseringen av den eller om detta är åsikter som funnits tidigare och att fler faktiskt vågar säga vad de tycker nu.

Samtidigt, tillägger hon, rapporterar personer som identifierar sig som trans och icke-binära att de upplever hat och trakasserier inom den feministiska rörelsen. 

Ayaat Abdelaziz menar att det inte går att bortse från det politiska klimatet och det hatiska språk och de stereotypa bilder av icke-vita som hela tiden reproduceras av politiker och sprids i media. 

Det är en problematik som inte minst drabbar unga som utsätts för hedersvåld – en grupp som yrkesprofessionella som arbetar med hjälp och stöd till gruppen utsatta menar är väldigt svår att nå fram till. Och när stereotypa bilder av ”hederskultur” sprids och retoriken är hård så riskerar det att stigmatisera ännu mer och skjuta gruppen utsatta ifrån samhället, vilket Fempers nyheter tidigare har rapporterat om.

Ayaat Abdelaziz menar att delar av den här utvecklingen är ett kvitto på att det arbete feministiska rörelser har gjort och drivit är och har varit tongivande. 

– Feministiska rörelser har synts och hörts och nått landvinningar, och det är det som nu attackeras och trycks tillbaka. 

– Det har blivit en backlash efter framgångarna.

Lina Muktar Mohageb som har sammanställt rapporten för StreetGäris:
– Det här är tredje året som vi gör den här rapporten och det blir tydligare och tydligare för varje år vikten av att verkligen arbeta visionärt som feminister, säger Lina Muktar Mohageb och fortsätter: 

– I ett samhälle som mer och mer styrs av rädsla, behöver vi se på det som stärker gemenskaper och solidaritet, istället för det som skapar splittring. Vi behöver vara många som drar i samma riktning och vågar agera för den värld vi faktiskt vill se, byggd på tillit och samhörighet. 

Här finns det väldigt mycket att lära från dekoloniala rörelser och feminismer, svart feminism och postkolonial feminism, menar Lina Muktar Mohageb. 

– I rapporten visar vi hur problematiken ser ut med exkludering inom den breda feminismen som ses och hörs mest, och vi målar också upp en horisont som vi kan verka i riktningen mot och där vi samexisterar och samarbetar trots olikheter, och hittar det vi har gemensamt: kampen för att motverka patriarkatet och det våld som utförs mot oss alla i patriarkatets tjänst, avslutar Lina Muktar Mohageb.