Den fria rörligheten i EU omfattar inte alla. Att kunna resa fritt mellan länder, studera, arbeta eller bara åka på semester utan krångel, är en ouppnåelig dröm för de flesta som lever med funktionshinder i EU i dag. Det är helt enkelt inte praktisk möjligt, eftersom rätten till stöd och hjälpmedel försvinner när man reser över landsgränsen. Något som EU nu vill ändra på.

Alice Bah Kuhnke är del av förhandlingsgruppen i Europaparlamentet som i veckan lyckades ro i land ett delmål på vägen mot fri rörlighet för personer med funktionshinder.

– Det handlar om den lagstiftning som säkerställer att det så kallade funktionsrättskortet även ska gälla för tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i EU, säger Alice Bah Kuhnke till Fempers nyheter.

Fempers nyheter har också ställt tre frågor till Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, inför nyheten från EU i veckan att de arbetar för att ge personer med funktionshinder större rättigheter även utanför landsgränsen.

Varför är det viktigt att EU tar tag i den här frågan? Vilka delar ser ni som allra viktigast?

– Under alla år så har det inte varit självklart för en person med funktionsnedsättning att kunna resa, flytta eller arbeta i ett annat EU-land på samma sätt som för personer utan funktionsnedsättning. Det har varit oklart vad som gällt, vilket stöd/hjälp som man kan få och hur den i sådant fall ska ges. Det ska inte vara någon skillnad om du är en EU-medborgare med eller utan funktionsnedsättning utan alla ska ha samma möjlighet att kunna leva som andra. Det här är ett steg i rätt riktning för att det ska bli enklare och tydligare, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande i DHR.

Fler funktionshindrade ska få fri rörlighet med ny lagstiftning

Miljöpartiets europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke är en av de som har förhandlat kring frågan i EU under vintern. Hon hoppas att det med de nya lagstiftningarna blir det lättare för fler med funktionsnedsättning att nyttja den fria rörligheten.

– Det kommer till exempel förenkla tillgången till parkeringsplatser, lägre priser för kulturbesök, prioriterat inträde, personlig assistans och andra sorters stöd och hjälpmedel, säger Bah Kuhnke till Fempers nyheter.

Vad återstår för att det ska bli EU-lag?

– Jag hoppas att de politiker från högern och extremhögern som arbetat mot denna lagstiftning inte blir fler, om inte så kommer  EU-parlamentet godkänna de framförhandlade lagstiftningarna i april, och sen ska medlemsländerna omsätta det vi bestämt i sina nationella lagstiftningar, säger Alice Bah Kuhnke och avslutar.

– Det är en stor vinst att vi nu går i mål och tar viktiga steg mot att den fria rörligheten omfattar alla och inte bara vissa. Men mycket arbete återstår fortfarande innan vi lyckats utrota den omfattande diskriminering som personer med funktionsnedsättningar dagligen utsätts för i EU. 

Sverige måste bli bättre på att garantera fri rörlighet för alla

Åsa Strahlemo från DHR är positiv till den nya EU-lagstiftningen, men hon menar att den fria rörligheten även behöver stärkas i Sverige.

– Sverige gör inte tillräckligt för att garantera fri rörlighet för personer med funktionsnedsättningar oavsett regering i dag. Detta även inom landet, då det i många fall är så att du inte vet vilket hjälp eller stöd som du blir beviljad om du flyttar eller besöker en annan stad, säger Åsa Strahlemo och fortsätter:

– Om du bor i en kommun och flyttar till en annan för att exempelvis studera eller för att börja på ett nytt jobb så följer inte dina hjälpmedel med dig utan du behöver börja om från början med att ansöka om nya och det är inte ens säkert att de du blir beviljad är lika hjälpmedel eller att du ens blir beviljad hjälpmedel som du tidigare haft alls. Likaså med exempelvis färdtjänst, ledsagning, bostadsanpassning, hemtjänst, kommunal personlig assistans och andra stödinsatser. Allt det här ger en inlåsningseffekt som gör att människor inte vågar flytta för att utbilda sig eller söka ”drömjobbet”. Något som såklart är en förlust både för individen och för samhället.

– När det handlar om personer från EU som besöker Sverige så är det otydligt vad det är som gäller och inte både för individen och för kommuner och företag. Det gör att något som borde vara en självklar EU-medborgerlig rättighet istället blir ett problem och ett frågetecken. Så ska det inte vara.

Allt svårare för funktionshindrade att få insatser beviljade

Det finns överhuvudtaget många stora utmaningar för DHR:s medlemmar i vardagen. De vittnar till exempel om att det blivit svårare och svårare att få den hjälp och personliga stöd som de enligt FN-konventioner och svenska lagar har rätt till.

– Det blir mer och mer strikt för att bli beviljad en insats vilket gör att människor inte får den hjälp och stöd i vardagen som de är i behov av. Likaså läggs det allt oftare avgifter på de insatser (exempelvis hjälpmedel) som gör att medlemmar i dag tvingas att avstå hjälpmedel för att de helt enkelt inte har råd. Många av våra medlemmar är i behov av flera hjälpmedel samtidigt som många har en mycket låg inkomst, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande i DHR.