På universitetets webbplats beskrivs att kompetensbehovet i samiska språk och litteratur är stort. ”Inom den samiska språk- och litteraturforskningen finns också ytterligare kunskapsluckor att fylla”, står det att läsa.

Alla samiska språk är klassade som hotade språk enligt FN-organet Unesco. Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk, vanligtvis ett större språk som används av en mäktigare grupp. Allvarligt hotade i dag är just lule- och sydsamiska.

Anne Heith, litteraturforskare och expert inom samisk och tornedalsk litteratur och tidigare anställd på UIT välkomnar beskedet att det inrättas ett mastersprogram med fokus på syd- och lulesamiska vid universitetet i Tromsö. Inte minst för att utbildningar på högre nivå kan säkerställa att de samiska språken levandegörs.

– Det höjer språkens status om de kan användas även i utbildnings- och akademiska sammanhang. Helt klart finns det kunskapsluckor som behöver fyllas. Inte minst är lärarutbildningen viktig, säger Anne Heith till Fempers nyheter.

Det finns disputerade samiska litteraturforskare i Tromsö, och de samiska forskarna är tongivande inom forskning som är relaterad till samiska studier, berättar Heith. I Bodö till exempel har det sedan länge funnits utbildning i sydsamiska. Det programmet som kompletterar studier i nordsamiska – som är den dominerande varianten – skulle givetvis stärka den syd- och lulesamiskans ställningen.

– Generellt är det viktigt ur ett språkrevitaliseringsperspektiv att det sjösätts utbildningar på olika samiska språk. Jag vet att det i Nordnorge under flera år har funnits ambitioner att ha utbildningar på sydsamiska.

På både lång och kort sikt, menar hon, att masterprogrammet kan bidra till att de språkliga varieteterna bevaras och utvecklas. Förutsättningen för att förverkliga de ambitionerna är att man måste kunna använda språken i olika kontexter.