Nyheter

Val i Iran: Lågt valdeltagande, tyst protest

Gatubild från Iran. Två kvinnor utan slöja går på ett torg framför en Moské

Det har hållits parlamentsval i Iran. Och de konservativa och ultrareligiösa politikerna befäster makten, enligt det preliminära valresultat. – Det låga valdeltagandet, trots Khameneis vädjan till folket att gå och rösta, kan tolkas som iraniernas svar till ledaren, säger Sholeh Irani journalist och Iranexpert. 

Konservativa och religiösa politiker dominerade parlamentet i Iran innan valet den 1 mars. Och valet har varit ett sätt för dem att upprätthålla dominansen. Valdeltagandet som enligt preliminära siffror hamnade på runt 40 procent, är det lägsta sedan revolutionen 1979. Att många, framför allt unga, inte röstade kan ses som en tyst protest mot styret.

– Regimens högsta ledare Khamenei har vid flera tillfällen inför valet vädjat till iranierna att visa sitt stöd och förtroende för regimen genom att delta i valet. Samtidigt har många personligheter, olika fackföreningar och till och med de så kallade reformisterna, meddelat  att de vägrar delta i valet som de menar är orättvist och icke demokratiskt. Några av dem vågade vädja till bojkott, vilket kan uppfattas som ett brott i regimens Iran, säger Sholeh Irani, journalist och Iranexpert och tillägger:

– Ungefär 2 av 3 iranier avstod från att rösta i ett val som regimen ansåg vara viktigt.

Preliminära valresultat pekade på lördagen alltså på att de ultrakonservativa politikerna Mahmoud Nabavian och Hamid Resan toppar listorna, och att de ultrakonservativa och ultrareligiösa politikerna i parlamentet befäster makten.

Lågt valdeltagande – bristande legitimitet

Få reformister och få mer moderata politiker lyckades ta sig in i parlamentet, vilket innebär att det är det andra parlamentsvalet i rad med stor dominans av konservativa och religiösa politiker. 

– Resultatet, det vill säga det låga valdeltagandet (i jämförelse med tidigare i landet), trots fusk och manipulationer, kan tolkas som iraniernas svar till Khamenei, säger Sholeh Irani och fortsätter:

– Regimen behövde ett betydligt högre valdeltagande för att visa upp sin legitimitet särskilt utåt, men nu får den alltså nöja sig med cirka 40 procent valdeltagande, enligt de officiella siffrorna.

Sholeh Irani berättar att iranska medier och politiska kommentatorerna i landet just nu uppmärksammar det stora antalet blanka rösterna, alltså ogiltiga röster. I vissa städer har de blanka rösterna varit ovanligt fler än de röster som kandidaterna på första eller andra platsen har fått. Många som deltog på grund av rädsla för repressalier eller kände sig tvungna på grund av yrket eller liknande, har röstat blank. Flest blankröster rapporteras det har lämnats i megastaden Teheran.

Ökat förtryck begränsar kvinnors livsutrymme i Iran

Kvinnor och flickor är de största förlorarna när lagar antas som begränsar deras liv och förtrycket mot de som bryter mot lagarna ökar. Det menar bland annat två iranska journalister, som skriver under pseudonym i Foreign Policy att ”Irans nya – ännu hårdare slöjera har inletts”, och menar att det i och med valet har inletts en misogyn backlash i landet. det .

En kvinna som Al Jazeera möter i Teheran på valdagen säger såhär:

– De utmaningar och den ojämlikhet vi står inför som kvinnor startar från födseln, säger Shadi, hemmafru, som inte vågar uppge sitt efternamn på grund av rädsla för repressalier. 

Shadi är gravid och funderar på att lämna landet så att hennes ännu ofödda dotter ska kunna växa upp på ett friare sätt.

– Slöjan påvtvingas flickor från en mycket ung ålder och begränsar deras frihet i samhället och påverkar samtidigt hur de växer upp och vilka möjligheter de får i livet, svär hon.

Den strikta klädkoden för kvinnor kontrolleras hårdare i dag än innan de protester som följde efter att den unga kvinnan Mahsa Amini avlidit kort efter att ha tillfångatagits av polisen på grund av att hon bar sin slöja slarvigt. 

Men det är fortfarande många kvinnor som rör sig ute på gatorna, framför allt i storstaden Teheran, utan att bära heltäckande slöja eller utan att täcka håret alls.

Många som protesterade vägrade rösta

Den protestvåg som följde på dödsfallet i september 2022 spreds över landet och till breda folklager, men slogs brutalt ner.  Inte minst fängslades många kvinnor för att ha tagit av sig slöjan eller deltagit i protester.

Det låga valdeltagandet, framför allt bland de unga, kan tolkas som en tyst protest från samma generation som gick ut på gatorna efter Mahsa Aminis död. 

Internationella kvinnorättsaktivister och FN-experter menar att kvinnors rättigheter hotas på allvar i Iran eftersom den hårda repressionen som blev ett resultat av slöjprotesterna även har medfört en nedkylning av alla former av kvinnorättsaktivism. Samtidigt som det har lett till att legitimera fler former av könsdiskriminering. Det framkommer i en rad intervjuer gjorda av the Fuller Project, rapporterar Foreign Policy.

– Det här innebär att kvinnor inte kan köra bil, sköta sitt jobb eller gå och ta en kaffe utan att behöva oroa sig för om bilen ska beslagtas, om de ska få sparken eller få böter för att inte bära slöjan på rätt sätt, säger Rothna Begum, från Human Rights Watch som har intervjuats av Fuller Project.

Ny slöjlag, mer könssegregering

Förra året antog det iranska parlamentet en ny lag för att hårdare kunna straffa kvinnor som protesterade genom att ta av sig slöjan. Den så kallade ”slöjlagen” som antogs i september har ännu inte godkänts av Irans Väktarråd – landets hårdnackade institution som fungerar som vakthund. 

Den nya lagen kommer innebära högre böter och risk för fängelsestraff på upp till 10 år för kvinnor som bryter mot klädkoder. Den innebär också en större könssegregering på universitet, sjukhus och i offentliga parker. ”Könsapartheid”, har det talats om bland FN-experter.

– Iranska myndigheter har fördubblat förtrycket genom nya lagar för att straffa kvinnor och flickor och för att dämpa det utbredda trotset mot förnedrande och diskriminerande obligatoriska slöjlagar sedan det folkliga upproret ”Kvinna, liv, frihet”, säger Mansoureh Mills, från Amnesty International.