I dag tisdag 11 mars är det 20 år sen terrorattackerna i Madrid då över 190 personer dog och över 1 800 personer skadades. Fempers nyheter har pratat med statsvetaren och filmskaparen Cecilia Gärding, specialist på terrorprevention, om hur vi tar hand om de som utsätts för våldsbejakande extremism och terrorism och hur vi bäst förebygger och stoppar utvecklingen.
”Den värsta terroristattacken i Spaniens historia”, har den kallats, eller i alla fall i modern tid. Attackerna som dödade 191 personer och skadade över 1 800 personer i Madrid den 11 mars 2004.
Årsdagen är viktig av flera skäl, menar Cecilia Gärding, statsvetare och filmskapare med särskilt intresse för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och terrorism och som i dag talar inför EU-kommissionen och det spanska kungahuset.
– Inte minst är det en viktig dag för att vi ska minnas alla de civila som fallit offer för terrorattackerna, säger Cecilia Gärding till Fempers nyheter.
– Det är också en dag som kan uppmärksamma hur vi bättre tar hand om de som utsatts för dessa händelser.
Men det finns även en annan aspekt på det hela som Gärding menar är extra viktig att fokusera på, och det är att ställa frågan: hur vi bäst förebygger och stoppar utvecklingen?
På minnesdagen 11 mars kommer EU-ministrar, kungahuset och inbjudna anhöriga från attacker världen över diskutera hur stater kan förebygga att liknande attacker sker igen, berättar Gärding.
Personliga upplevelser lade grund för terrorprevention
Cecilia Gärding har haft ett långvarigt och personligt engagemang i frågan om att förebygga våldsbejakande extremism. Några avgörande händelser var terrorattackerna i Paris och Bryssel under 2015 som påverkade henne djupt. Hon hade befunnit sig i båda städerna, i samband med marknadsföring av sin film Vi är som apelsiner och vittnade om hur de europeiska samhällena förändrades markant. Poliser med AK4:or blev synliga i offentligheten och alla EU-evenemang fick säkerhetsanpassas på en aldrig tidigare skådad nivå.
Efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm under våren 2017 tog hon steget att på allvar vilja arbeta med terrorprevention. Hon föreläste för det europeiska nätverket Radicilisation Awareness Network (RAN) och under samma möte presenterades möjligheten till EU-medel för projektansökningar inom ramen för visuell media, som skall fungera som motvikt till extremistisk propaganda.
– Jag kände direkt att detta var något för mig. Så jag tog initiativ till projektet Eurotopia för att kunna samarbeta med andra filmbolag och civilsamhälles organisationer för att stärka upp de visuella budskapen, säger Cecilia Gärding.
Hon berättar att hon valde två länder som hade utsatts för terrorattacker: Sverige och Belgien, men också Italien, för att bättre förstå varför landet aldrig utsattes för en terrorattack. Det blev EU:s största projekt mot terrorism och radikalisering inom kortfilm.
Hur känns det inför att få tala inför spanska kungahuset och EU-kommissionen, dagen till ära?
Cecilia Gärding säger att hon känner sig oerhört hedrad. Inte nog med att hon ska föreläsa för högt ställda företrädare från hela Europa, utan även visa en av kortfilmerna som producerats inom ramen för Eurotopia, kortfilmen Jihad for love, som handlar om Mohamed El Bachiri, som förlorade sin fru i samband med terrorattacken i Bryssel.
– För mig har det varit viktigt att framställa offer och anhöriga som människor, och visa att gärningspersonerna bakom en terrorattack inte nämnvärt bryr sig om man mördar kristna eller muslimer, säger Gärding och fortsätteR:
– Extremistiska rörelser vill skapa missnöje och öka hatbrotten i svallvågorna av en terrorattack. Jag ville därför i mina filmer göra det exakt motsatta: visa hur vi kan leva sida vid sida och därtill lyfta rösterna som annars inte får ofta ge sina perspektiv i media.
Italien – lyckat exempel på förebyggande arbete mot terrorattacker
Cecilia Gärding menar att vi framför allt behöver dra lärdom av de länder som lyckades undslippa terrorattacker under 2010-talet. Vad var det som gjorde att exempelvis Italien inte utsattes för en terrorattack?, är en fråga hon ställer.
– Det var inte för att Isis inte försökte, tvärtom. Rom ansågs vara en av de städer som hade högst risk att utsättas för en attack, inte minst på grund av det symboliska värdet som kristendomens epicenter, säger Gärding.
Under den kreativa processen med Eurotopia passade Gärding på att undersöka varför Italien var som skonat från terrorattacker. En viktig förklaring, menar hon, är att det i Italien finns en annan syn på religionens betydelse, jämfört med Sverige. Det gav viktiga förutsättningar för ett effektivare förebyggande arbete. Det centrala var vikten av samförstånd mellan olika aktörer, vilket förklarar varför det fanns en samverkansvilja mellan regeringen, imamer och polisen. Imamerna i Italien antog en Fatwa mot terrorism redan 2017, något som kan vara unikt.
– Den italienska polisen har arbetat i decennier med att finna samförståndslösningar med andra extremistiska grupperingar och därför hade de en annan beredskap och erfarenhet i bagaget. Sedan har inte Italien haft liknande problematik i förorter som man ser exempelvis i Stockholm, Paris och Bryssel. I Italien är arbetslösheten bland muslimer lägre än i exempelvis Belgien, säger Cecilia Gärding.
Visuell kultur viktig i förebyggande arbete
En annan aspekt, menar Gärding, handlar om att erbjuda andra berättelser och narrativ än de som konstrueras inom radikaliseringsmiljöer. Den visuella kulturen på och utanför internet har en mycket starkare påverkan än vad många tror, och då gäller det att vidareutveckla kunskap för att använda det audiovisuella mediets makt och möjligheter för att påverka i en annan konstruktiv riktning. Eurotopia ser hon som startskottet för att senare kunna skapa en sektion på temat på filmfestivalen i Cannes, något som även Europeiska Kommissionen har visat intresse för.
– Det handlar om att ge de vi har förlorat en röst och för oss som lever kvar – hopp. Där har det audiovisuella formatet en stor kraft även för att dokumentera, för med tidens gång, kommer kanske det vara den viktigaste del vi har kvar för att återberätta den tidsperioden för nästa generation.
FAKTA/Europeiska minnesdagen för terrorismens offer
Den 11 mars är den Europeiska minnesdagen för terrorismens offer. Syftet med dagen är att hedra minnet av offren, deras familjer och vänner. Valet av datum beror på att det var årsdagen för den terrorattack som ägde rum i Madrid 2004, som dödade över 190 personer och skadade över 1 800. Året efter utsattes London för terrorattacker under juli månad och under sommaren 2011 mördades 77 personer, varav en förkrossande majoritet var ungdomar främst från Arbeiderpartiets Ungdomsförbund, i Oslo och Utøya.
I år kommer en ceremoni, dagen till ära, äga rum i Madrid, eftersom det är 20 år sedan den ovan nämnda terrorattacken inträffade.
