Regeringen meddelade på tisdagen att 18 miljoner kronor ska skjutas till i kampen mot mäns våld mot kvinnor. Detta efter flera mord på kvinnor under mars månad och där män som kvinnorna har haft en relation till är misstänkta i en majoritet av fallen. Fempers nyheter har talat med tre kvinnojoursrepresentanter om regeringens utspel.
Julia Nosti, strateg på Somaya stödjour, säger till Fempers nyheter att det är positivt att regeringen skjuter till mer pengar till det förebyggande arbetet mot våld i nära relation, men att ”det är en väldigt begränsad summa som inte kommer räcka långt”.
– Vi önskar se större och mer långsiktiga satsningar för att möjliggöra ett kontinuerligt och konsekvent arbete istället för punktinsatser när media uppmärksammar mord på kvinnor, säger Julia Nosti, från Somaya stödjour.
Kvinnojouren Jämtlands län ”anser att satsningen på 18 miljoner kronor är en liten summa betänkt att mäns våld mot kvinnor får så långtgående konsekvenser för kvinnor, barn och närstående. Samt för arbetsgivare, skola och framför allt samhället, eftersom mäns våld mot kvinnor i dag kostar samhället drygt 40 miljarder per år”.
– Vi hoppas att satsningen fördelas ut till kvinnojourer och verksamheter som arbetar med våldsutsatta kvinnor och deras barn, och att inte pengarna läggs på ännu fler utredningsuppdrag och ”experter” som inte leder till någon verkstad, säger Sara Eriksson från Kvinnojouren Jämtlands län och fortsätter:
– Mäns våld mot kvinnor är ett akut folkhälso- och jämställdhetsproblem som måste bekämpas på strukturell nivå och inte resultera i individinsatser för enskilda våldsamma män som får bikta sig i kommunala bås (mansbehandling).
Jenny Westerstrand på Roks säger att den största nyheten i detta är att regeringen rundar kritiska röster.
– Regeringen rundar kritiska röster på området mäns våld mot kvinnor när de ensidigt bjuder in Unizon till samtalen, för att sedan dela ut en symbolisk summa pengar, säger Jenny Westerstrand till Fempers nyheter och fortsätter:
– Roks har funnits i 40 år och varit en central källa till kunskap om våldsutsatta kvinnors situation. Det är en mörk dag när vi och andra kunniga, kritiska, röster utesluts ur samtalen.
Jourernas arbete är frontlinjerna mot våldet
Westerstrand menar att många kvinnojourer runtom i Sverige har fått minskade anslag.
– Samtidigt är det ute i jourernas arbete som frontlinjerna mot våldet går, det är därifrån vi får kunskap om hur det ser ut och vad kvinnor behöver och det är där det kunniga skyddet och stödet går att få. Där skulle 18 miljoner göra nytta. Vi hoppas innerligt att de når dit, säger hon.
Roks krav i korthet:
Stoppa nedrustningen av kvinnojourerna som sker via tillståndsplikten.
Öka anslagen till polis och rättsväsende för arbetet mot mäns våld mot kvinnor,
Återta en könad förståelse av mäns våld mot kvinnor.
Välkomna kritiska röster och aktörer som utmanar. När politiken kört fast behövs de röster som vågar tala mot makten.
