Stressrelaterade sjukskrivningar ökar kraftigt och är högre i Sverige än på flera decennier. Av dem som drabbas är åtta av tio kvinnor.
44 465 personer i Sverige var i december 2023 sjukskrivna i minst två veckor på grund av stress enligt Försäkringskassans siffror. I jämförelse var den siffran drygt 6 600 i början av 2010-talet. Det är en nästan sjufaldig ökning på ett drygt årtionde. Det uppger If skadeförsäkring som har analyserat Försäkringskassans siffror över sjukskrivningarna i landet under 2023.
– Denna ökning är oroande. Samhällskonsekvenserna blir stora, och vi vet dessutom att det finns ett mörkertal bland fler än de som syns i sjuktalen, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.
Kvinnor tar större ansvar för obetalda arbetet i hemmet
Av dem som drabbas av stressrelaterade sjukskrivningar är nästan åtta av tio kvinnor: 79 procent. Det innebär att i december var 34 952 kvinnor inne på en sjukskrivning som var minst två veckor lång, orsakad av stress. Dessutom är stressrelaterade problem grund för 27 procent av kvinnors samtliga sjukskrivningar, medan den typen av sjukskrivningar utgör 13 procent av männens sjukskrivningar.
– Yrkesroll och bransch kan inverka på stressnivå och risken för sjukskrivning. En tydlig riskfaktor är om kraven på jobbet inte är i linje med vilken kontroll hen har att kunna ta sitt ansvar kring de krav som ställs. Kvinnor tar utöver ansvaret för sitt jobb, ofta ett större ansvar för hemsysslorna. Att gå från arbetsdagen till hemarbetet kan leda till ett större stresspåslag, när kropp och sinne egentligen ropar efter återhämtning, säger Kristina Ström Olsson.
Enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport Livspusslet som inte går ihop från i oktober 2023 lägger kvinnor mer tid på det obetalda arbetet i hemmet, bland annat lägger kvinnor i genomsnitt 54 minuter dagligen på att städa, jämfört med 35 minuter för män.
Sverige sticker ut i nordiskt perspektiv
Under 2023 släppte If också en rapport om hälsoläget i de nordiska länderna utom Island. Där framkommer att fler än åtta av tio respondenter hade upplevt negativ stress, och fyra av tio hade vid något tillfälle upplevt stress i över ett halvår.
Mönstret att kvinnor är särskilt drabbade av stress går igenom även i Danmark, Norge och Finland men är särskilt tydligt i just Sverige. Här hade hälften av de undersökta kvinnorna drabbats av långvarig stress, jämfört med 36 procent av männen. I Norge och Finland var siffrorna något lägre, men i Danmark verkar stressen vara betydligt mindre för både kvinnor och män, och skillnaden mellan könen var också mindre: 36 procent för kvinnor och 29 procent för män.
Svårare att upptäcka stress och sjuknärvaro
Sjukskrivningarna på grund av stress minskade under covid-19-pandemin men har sedan ökat på nytt. If lyfter förändrade arbetsmönster, där grupper av anställda jobbar hemifrån i större utsträckning än innan pandemin.
– Många lever i dag ett hybridarbetsliv. Det försvårar för arbetsgivare att se stressade medarbetare och sjuknärvaro. Arbetsmiljöarbetet är ur flera perspektiv viktigare än någonsin. Problem med stress måste fångas i tid, innan bubblan brister, säger Kristina Ström Olsson.
