Rapporten Domestic Homicides and Suspected Victim Suicides Year 3 Report visar en ökning av misstänkta självmord av personer som har utsatts för våld i nära relation, från 51 år 2021, 72 2022 till 93 under den senaste mätperioden som gick mellan april 2022 till mars 2023. Ökningen tros hänga samman med större kunskap om och medvetenhet kring kopplingen mellan våld i nära relation och självmord. Det kan dock inte uteslutas att det har skett en faktisk ökning av antalet fall.

– Vår rapport visar omfattningen av dödsfall efter våld i nära relation, med åtminstone ett självmordsoffer var fjärde dag, och mord av en partner eller en familjemedlem var tredje dag, säger Lis Bates, en av rapportförfattarna som jobbar på the University of Central Lancashire, på universitets hemsida. 

Rapporten ingår i ett projekt för att förebygga dödligt våld i nära relationer, Domestic Homicide Project, som finansieras av det brittiska inrikesministeriet. Rapporten som släpptes i mars är den tredje i ordningen och forskarna har granskat alla dödsfall som polis har identifierat som kopplade till våld i nära relation. Syftet är att få en bättre förståelse för våldet och bidra till en förbättrad hantering av sådant våld av polis och andra aktörer. I rapporten framkommer att det har skett 80 mord där förövaren är en partner och 93 fall av misstänkta självmord bland offer för våld i nära relation.

Tydlig koppling mellan våldsutsatthet och psykisk ohälsa

Hur ser då kopplingen mellan våld i nära relation och misstänkta självmord ut i Sverige? Det finns undersökningar och rapporter som ligger några år bakåt i tiden, men frågan har inte uppmärksammats i samma utsträckning. Sara Skoog Waller, fil.dr i psykologi och forskare vid Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, förklarar att det finns ett klart samband mellan utsatthet för våld och fysisk och psykisk ohälsa:

– Vi vet att utsatthet för våld i nära relationer är en tydlig riskfaktor för ohälsa och det gäller inte minst den psykiska hälsan. Bland kvinnor som utsatts för våld i en parrelation är det exempelvis vanligare med PTSD, depression och självskada. Kvinnor kan även uppleva djup hopplöshet, existentiell ensamhet och avsaknad av socialt stöd som en konsekvens av eftervåld, alltså våld som fortsätter efter separationen, säger Sara Skoog Waller till Fempers nyheter och fortsätter:

– Flera av dessa faktorer har ju också visat sig vara riskfaktorer för suicid. Studier i svensk och global kontext visar också samband mellan utsatthet för våld i nära relationer och självmordsförsök. Jag tänker spontant att kopplingen mellan våld i nära relationer och suicid kan behöva kartläggas närmre. 

Kvinnor som utsatts för våld har oftare självmordstankar

Åsa Witkowski, sakkunnig, kvinnofrid Unizon, hänvisar till en svensk studie som visar på en flerfaldig ökning av exempelvis självmordstankar bland kvinnor som har utsatts för allvarligt våld.

– Ingen mår bra av att utsättas för våld och det finns en stark koppling mellan utsatthet och självmordstankar och självmordsförsök. En svensk studie visar att bland kvinnor som upplevt våld under det senaste året är det fyra gånger vanligare med självmordsförsök. Det förefaller som om självmordstankar och försök ofta ingår i frågor om självskadebeteende i studier och där visar resultat i Våld och hälsa publicerad av Nationellt centrum för kvinnofrid NCK (2014) att utsatthet för allvarligt våld bland kvinnor var kopplat till en tredubblad risk för självskadebeteende, inklusive självmordstankar eller försök, säger hon till Fempers nyheter.

I Storbritannien verkar denna koppling vara känd, men är det en fråga som inte har belysts i så hög utsträckning här?

– Både att prata om självmord och våldsutsatthet är förknippat med känslor av skuld och skam, och det måste vi förändra med kunskap och att lägga ansvaret och skammen där det hör hemma – hos förövaren. Det har blivit vanligare att frågor om utsatthet för våld och erfarenhet av våld ingår i utredningen i kontakt med psykiatrin eller vid andra utredningar av till exempel smärtproblematik. Det är alltid viktigt att vara observant på förändringar i beteende som kan vara tecken på psykisk ohälsa och/eller våldsutsatthet, säger Åsa Witkowski.

Viktigt att relevant information kommer rättsläkare till del

I den brittiska rapporten hade nästan alla misstänkta fall av suicid bland de som hade varit utsatta för våld i nära relation varit utsatta av sin partner. I förra årets rapport presenterades flera rekommendationer på hur polisens arbete kan förbättras för att fånga upp fall där det finns en koppling mellan suicid och våld i nära relation. Sedan dess har polismyndigheterna i England och Wales arbetat med att stärka kunskapen kring och utredningen av oväntade dödsfall för att i högre utsträckning kunna upptäcka om dödsfallet kan vara ett självmord och att det kan finnas en koppling mellan det och tidigare våldsutsatthet. Däremot konstaterar rapporten att det fortfarande finns geografiska skillnader i vilken typ av information polis dokumenterar: Bland annat anser rapportförfattarna att all relevant information, inklusive om en person tidigare har varit utsatt för våld i nära relation, ska lämnas över till en rättsläkare.  

Omkring fem procent av alla som föll offer för dödligt våld i nära relation var hbtq-personer. Sett över alla tre åren har över hälften av alla dödsfall bland hbtq-personer funnits i gruppen av misstänkta självmord efter våld i nära relation, 17 av 28 finns i den gruppen. Rapporten betonar att det visar på vikten av mer forskning om och preventivt arbete mot våld inom nära relation inom hbtq-gruppen. 

Kan utredas som dråp snarare än som självmord

Rapporten tar också upp det faktum att i Storbritannien har dödsorsaken ändrats från självmord till dråp i ett banbrytande fall när det framkommit att kvinnan hade utsatts för allvarligt våld från sin sambo innan dödsfallet. I ytterligare sex fall har det skett försök att utreda sådana dödsfall som dråp snarare än suicid, vilket rapportförfattarna menar visar att polis i högre utsträckning försöker ”ställa den tidigare förövaren av våld i nära relation till rätta även efter offrets död”.

Enligt rapporten utgör kvinnor mellan 25–54 år majoriteten av alla offer, och majoriteten av alla förövare består av män inom samma åldersgrupp. Fyra av fem förövare har varit kända för polisen innan mordet och tre fjärdedelar av dessa har varit kända just för att ha utsatt en partner för våld. Bland förövarnas bakomliggande historia fanns ett mönster som återkom: Kontrollerande och tvingande beteende, psykisk ohälsa, alkohol- och droganvändning och en separation eller avslut på relationen.

I rapporten rekommenderas polis stärka kunskapen kring kopplingen mellan suicid och utsatthet för våld i nära relation. Dessutom lyfter rapporten fram vikten av ett nära samarbete mellan polis och andra aktörer, bland annat organisationer som jobbar med suicidprevention. Den brittiska regeringen uppmanas att genomföra informationskampanjer så att allmänhetens kunskap och medvetenhet kring sambandet stärks.