På onsdagen röstade EU-parlamentet efter år av förhandlingar igenom en ny gemensam asyl- och migrationspakt för EU-länderna. Men det var långt ifrån alla partier som ställde sig bakom pakten.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna valde att inte ställas sig bakom migrationspaketet på tio lagförslag som EU-länderna har enats om och som EU-parlamentet på onsdagen röstade för.
Enligt Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk inskränker de olika lagförslagen asylrätten i EU.
– Det kommer bli svårare att söka asyl i EU. Personer som kommer från så kallade “säkra” länder eller områden, eller bara passerat ett “säkert” land på vägen till EU kan till exempel riskera att snabbavvisas vid EU:s gräns, säger Malin Björk.
Enligt henne innebär inte lagpaketet mer ordning, utan förvärrar bara dagens redan allvarliga situation.
– Det riskerar leda till massförvar och brutalitet längs EU:s gränser, och fler skamliga avtal med despoter och diktaturer. Det kan vi i vänstern inte ställa oss bakom, säger Malin Björk.
Moderaternas Europaparlamentariker Tomas Tobé är dock nöjd med att pakten gick igenom och lyfter i ett radioinslag i Sveriges radio bland annat det faktum att det leder till att de yttre gränskontrollerna stärks.
Alice Bah Kuhnke understryker i samma radioinslag att förvarstagandet av asylsökande vid EU:s yttre gränser kommer öka och att även barn kommer att tas i förvar.
Dessutom kommer det även fortsatt vara ankomstländerna, särskilt länder i södra Europa med kust mot Medelhavet, som kommer behöva ta ansvar för att ta emot människor. Solidaritetsprincipen som EU antagit vilar på frivillighet när det handlar om mottagande. Det land som inte vill ta emot asylsökande kan betala sig ur skyldigheten att ta emot.
Problem kvarstår och asylrätten hotas
Malin Björk säger att hon är djupt besviken över att parlamentet i och med godkännandet cementerar en politik som varken löser några av problemen eller respekterar den individuella asylrätten.
– Vi kan så mycket bättre än så här, det har vi sett inte minst med mottagandet av flyktingar från Ukraina. Därför röstade vi i vänstern idag emot åtta av de nio lagförslagen, säger Malin Björk.
Kvotflyktingar men inga säkra vägar in i EU
Det enda förslaget som hon och övriga ledamöter i vänstergruppen ställde sig bakom i dag var ett lagförslag som hon själv ansvarat för och vilket handlar om ett europeiskt kvotflyktingsystem.
– Jag är stolt över att ha lyckats förhandla fram det enda lagförslaget som faktiskt öppnar en väg för människor som söker skydd. Jag hoppas att alla medlemsländer tar chansen att välkomna några av världens mest utsatta flyktingar genom detta program. Ju mer kvotflyktingar vi kan ta emot, desto färre människor tvingas anlita människosmugglare och göra livsfarliga resor till EU, säger Malin Björk.
Förutom ett gemensamt europeiskt kvotflyktingsystem finns inga övriga förslag eller lösningar för att upprätta humanitära och säkra vägar in i EU i den nya asyl- och migrationspakten. Något som i stort sett alla människorättsaktivister och civilsamhällesorganisationer som arbetar med asylsökande och migranter har efterlyst i åratal. Inte minst för att färre ska tvingas till farliga resor och dö på vägen.
