”Snälla rara, låt en kvinna vara” är rubriken på baksidan av Tjejbibeln. Som tonåring var Johanna Bladh osäker, nu tar hon sig själv som utgångspunkt för att leda unga kvinnor framåt. Boken är en slags upprättelse, då hon skriver om och ger fingret åt män som har behandlat henne dåligt, ger exempel på sexism och hat mot kvinnor som hon varit med om. Hon är ärlig och uppriktig med en mix av humor och allvar: Om att lära sig säga nej, hur man överlever på dejtingappen Tinder, perfektionism, sex, hur man lär sig tycka om sitt utseende, hur man blir rik och skapar bra relationer. 

Igenkänningsfaktorn är stor, åtminstone inledningsvis. Lite klämkäckt ibland, en del ironi och lite sarkasm. Att sluta upp att vara andra tillags är en av bokens huvudpoänger. Att sluta ta skit och lära älska sig själv, trots fel och brister. Att stå emot krav och måsten från omvärlden. Tillsammans med experter, forskare och psykologer ger hon tips och råd.

Johanna Bladh har många följare på Instagram, hon använder också material från sitt konto där, delar citat från följarna. Hon är kritisk till skönhetsideal och ser detta som en av de feministiska huvudfrågorna men är samtidigt mån om att lägga upp snygga selfies på sig själv på Instagram. Det blir lite motsägelsefullt. Hon är trött på fröken-duktig-syndromet. Att sänka kraven på sig själv blir ett statement för frigörande från en destruktiv livsstil och syn på hur den perfekta kvinnan ska vara. Samtidigt har Bladh höga krav på sig själv. Det blir dubbla budskap här också. Men å andra sidan är detta fenomen vanligt: Det är en kvinnofälla som påverkar oss alla. 

Johanna Bladh skriver att hon tidigare i livet har jobbat så mycket att hon fick hälsoproblem och skriver klokt: ”Jag kan skaffa ett nytt jobb någon gång i framtiden, men jag kan aldrig skaffa en ny kropp.” Det är en bra sammanfattning om hur man undviker att gå in i väggen. 

Författaren har en egen och originell stil och är som journalist en erfaren skribent. Humoristiska liknanden och bildbeskrivningar är en del av hennes stil. I boken har hon gjort egna tester som liknar de tester som fanns i tjejtidningar på 1990-talet. Det är en kul grej. Hon är en ordkonstnär och hittar på egna ord och benämningar: att prestera lagom kallar hon ”killräckligt.” 

Enligt boken innehåller 90 procent av all porr våldsinslag som stryptag och fysiska och verbala kränkningar mot kvinnor, samt att män blir mer benägna till att vara sexuellt aggressiva mot kvinnor och begå sexuella övergrepp om de konsumerar mycket pornografi.

Johanna Bladh är öppen och talar också från egna erfarenheter. Men läsaren ges en bild av att hon framför allt inspireras av kvinnor i och kring Östermalm, Stureplan, eller är en själv och här sjunker igenkänningsfaktorn. Hon har en retuscheringsapp på mobilen, trots att hon är emot sådant. Jag upplever inte den här utseendehetsen i min umgängeskrets. Är vi olika typer av kvinnor eller handlar det om åldersskillnad? En genrerationsfråga? Jag vet inte. Boken är de facto skriven för en ung publik. Vissa i hennes umgängeskrets har skönhetsopererats. Jag känner inte någon som är det, eller som vill göra en skönhetsoperation.

Jag läser kapitlet ”Bli en relationsninja”. Att skapa goda relationer handlar om god kommunikation, är ett tips. Det finns dock knappt någon information om destruktiva relationer och våld i nära relation, trots att så många kvinnor har upplevt det. Det är synd att hon missat ett sådant viktigt problemområde.

Johanna Bladh skriver att hon är rik och uppmuntrar sina läsare att själva bli det. Att ha koll på ekonomin är såklart en fördel, men frågan är om hennes läsare kan känna igen sig i det. Läsaren får tips på hur man investerar i aktier och fonder, väljer välbetalda jobb för att inte bli beroende av en svinig man ekonomiskt. Det vill säga, jobba så mycket man kan och spara och investera smart.

I sista kapitlet visar sig Johanna Bladh sig mänsklig. Hon diskuterar ämnet avundsjuka. Hon tar av sig kavajen, tvättar bort sminket och blottar sig själv och berättar om avundsjukan – den fula sidan som finns i oss alla. Hon pratar om konkurrens och varför systerskapet sviktar ibland. Hur hon själv haft båda rollerna – att själv drabbas och bli drabbad av andras avundsjuka. Det här talar vi för sällan om. Det är en skam att erkänna. Det här kapitlet är en självrannsakan och är modig. Den här boken är fin på många sätt, och klart läsvärd, med handfasta råd hur vi överlever och kan bekämpa det patriarkala samhället. 

Titel: Tjejbibeln
Författare: Johanna Bladh
Förlag: Bokförlaget Forum