På fredagen – den sittande regeringen har i stort sett uteslutande, när det gäller mäns våld mot kvinnor och andra jämställdhetsfrågor, hållits presskonferenser just på fredagar – presenterade regeringen representerad av jämställdhetsminister Paulina Brandberg, justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall nya insatser mot mäns våld mot kvinnor.

Varje år mördas runt 14 kvinnor av en nuvarande eller före detta partner. I många av fallen har det varit känt att kvinnan kände sig hotad. Och förra året uppgick antalet anmälningar om misshandel till 30 000 och anmälningar om våldtäkt till 5 000 – även dessa brott hade en nuvarande eller före detta partner som förövare.

Våldet får förödande konsekvenser på ekonomi, hälsa och livsvillkor för både utsatta individer och samhället, konstaterar experterna och även regeringen.

Våldsutsatta kvinnor och barn ska få stärkta rättigheter

Utifrån detta ökar nu regeringen resurserna till hela rättsväsendet från 69 till 90 miljarder mellan 2023 och 2026 och satsar totalt 600 miljoner kronor mot mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, enligt ett pressmeddelande.

Bland de konkreta åtgärderna finns flera som ska stärka stödet till de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Det handlar om att de barn och kvinnor som befinner sig i skyddat boende ska få sina rättigheter tillgodosedda i större utsträckning. I dag kan det till exempel vara svårt för barn till kvinnor som tvingats söka skydd att gå på förskolan eller i grundskolan, även om det är skolplikt i Sverige, på grund av att de tilldelats skyddat boende på isolerade platser.

Socialtjänsten ska också få i uppdrag att ta fram en typ av organisering så att våldsutsatta kvinnor ska kunna få en kontaktperson och därmed stöd i kontakten med alla inblandade myndigheter och handläggare efter en anmälan om våld eller vid ett uppbrott från en våldsam relation. I dag är det många våldsutsatta kvinnor som inte orkar upprätthålla och samordna alla dessa kontakter.

Våldsutsatta kvinnor ska få stärkt rätt till bostad

Kvinnor som utsatts för våld ska också få möjlighet att bo kvar istället för att flytta – ofta med barn – till en okänd ort och tvingas börja om under skyddad identitet. Regeringen vill att man ser över möjligheten till stärkt hyresrättsligt skydd.

Ekonomiskt våld finns också inkluderat och där ska en översyn av bodelningsförfarandet ses över för att minimera eller ta hänsyn till det ekonomiska våldet, som oftast är en del av våldet.

Barnperspektivet ska också bli starkare när det rör mäns våld mot kvinnor. Många barn som upplever våld riskerar att reproducera våldet antingen som förövare eller som brottsoffer i vuxen ålder.

Regeringen vill också utöka kontaktförbudet till att det ska omfatta fler, ett större geografiskt område och ge möjlighet till att utdöma fotboja till fler, så att det är förövaren som tvingas flytta och inte den våldsutsatta kvinnan, vilket nästan alltid är fallet i dag.

– I dag är det nästan alltid kvinnan som tvingas flytta, leva gömd och titta sig över axeln resten av livet, säger Paulina Brandberg under en rapportpresentation anordnad av SNS på måndagen.

Paulina Brandberg vill också att våldsutsatta kvinnor får upprättelse och att fler förövare straffas.

Rätten till målsägandebiträde för kvinnor utsatta för våld stärks

En ny åtgärd som regeringen presenterade på fredagen var stärkt rätt till målsägandebiträde vid våld i nära relation.

Regeringen vill också stärka det förebyggande arbetet med att försöka identifiera våld, både utsatta personer och förövare. Det behövs också mer styrning och samarbete mellan olika myndigheter.

Det ska också tas fram ett konkret åtgärdsprogram och tillsättas en utredning om en långsiktig nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.