Socialtjänsten och hälso- och sjukvården brister i arbetet med att fånga upp våldsutsatthet. När man inte frågar om våld eller när insatserna till skydd för våldsutsatta drar ut på tiden får det allvarliga konsekvenser. Kvinnor och barn blir fast i våld och riskerar vid grovt våld att dödas.
Att kommuner och regioner brister i sitt arbete för att bekämpa våld i nära relationer, det är slutsatsen i en rapport från Inspektionen för vård och omsorg, IVO som nu lämnas till regeringen.
Ett grundläggande problem är att många anställda inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården inte har rutin på att fråga om våldsutsatthet.
En annan vanligt brist är att de åtgärder som beslutas om inte verkställs, eller inte verkställs i tid för att skydda kvinnor och barn från allvarligt och grovt våld.
IVO har granskat otaliga ärenden under två år (2021-2023). I tre av fallen har barn och kvinnor dött till följd av våld de utsatts för.
— IVO kan konstatera att kommuner och regioner i stor utsträckning misslyckats att ge det skydd som våldsutsatta barn och vuxna har rätt att få. I granskningen ser vi att man inte upptäcker våld eller att man inte tar signaler om våld på tillräckligt stort allvar, säger Sofia Wallström, generaldirektör på IVO, i en kommentar kring granskningen och fortsätter:
– När man väl har informationen agerar man inte tillräckligt snabbt eller kraftfullt. Vi ser också att kommuner och regioner inte samarbetar tillräckligt och därför missar signaler.
Det här får som sagt allvarliga konsekvenser. Barn och vuxna blir kvar i våldsamma miljöer och den yttersta konsekvensen kan bli dödligt våld.
IVO redogör till exempel också för hur barn bott kvar i en våldsam hemmiljö trots att det funnits uppgifter om att barnet utsatts för våld. I rapporten konstateras att barn inte blir lyssnade på och att det görs inte tillräckliga utredningar eller vidtas lämpliga åtgärder från kommunen.
