I dag den 29 maj är det 50 år sedan Sveriges riksdag klubbade igenom abortlagen - en milstolpe i arbetet för kvinnors rätt till sina egna kroppar. Aborträtten ifrågasätts dock ständigt och kampen är därför långt ifrån över. Särskilt kvinnor som vill göra abort sent in i graviditeten får ofta avslag.
I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver en rad organisationer som är engagerade i frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter, såsom RFSU, Amnesty, Kvinna till Kvinna, Svenska barnmorskeförbundet, Vårdförbundet, Fredrika Bremerförbundet och föreningen Fatta, samt representanter för flera av riksdagspartiernas kvinnoförbund, att det görs en skyndsam översyn av Rättsliga rådet för att stärka abortsökande kvinnors självbestämmande.
Som det ser ut i dag krävs ett godkännande från Socialstyrelsens rättsliga råd för att en kvinna ska få göra abort efter den 18:e graviditetsveckan. Enligt artikelförfattarna har denna konstruktion ”tydliga och för enskilda abortsökande potentiellt katastrofala brister”. Problemet är, menar de, att ”varken lagtext, förarbeten eller någon myndighetsinstruktion klargör vari de ”synnerliga skäl” ska bestå för att en abort efter 18:e graviditetsveckan ska beviljas”.
Avslagen av sociala skäl fördubblats
Med hänvisning till en granskning som tidningen Ottar gjorde av Rättsliga rådet, visade det sig att andelen avslag av sociala skäl fördubblats sedan 2019.
År 2022 avslogs 26 procent av ansökningarna, medan samma siffra år 2019 var 13 procent. Till detta hör att det inte finns någon dokumentation av vare sig diskussionerna i rådet eller mötesprotokoll, vilket gör att det inte finns någon tillgänglig förklaring till ökningen och i förlängningen omöjliggör för aktörer utanför rådet att följa utvecklingen av praxis.
Det medför i sin tur, enligt artikelförfattarna, att en kvinna som får avslag på sin ansökan inte får någon motivering till varför just hennes omständigheter inte utgör ”synnerliga skäl” och hon kan heller inte bemöta det som utgjort grunden för Rättsliga rådets avslag eller argumentera för sin sak.
Det saknas också uppföljning av de fall där abort efter vecka 18 nekas av sociala skäl. Vad händer med de kvinnor vars ansökan avslås? Och hur går det för de oönskade barnen som så småningom föds?
Mot bakgrund av det ovannämnda kräver samtliga som undertecknat debattartikeln ingen lagändring, därför att Rättsliga rådet inte regleras i lagstiftningen, utan i en förordning. Rådets nuvarande sammansättning och arbetssätt behöver granskas, och resultera i en process som ”präglas av transparens och rättssäkerhet, utgår från vetenskap och evidens, samt sätter den abortsökande kvinnans rätt till självbestämmande i fokus.”, argumenterar organisationerna.
Abort en EU-valfråga
Abortfrågan har seglat upp som en valfråga i Sverige inför EU-valet. Nyligen röstade EU-parlamentet ja till att aborträtten ska ingå i EU:s rättighetsstadga och en majoritet av EU:s medlemsländer tillåter fri abort upp till ett visst antal veckor in i graviditeten. Däremot är abort strängt förbjudet (med vissa undantag) i Polen och Malta. Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet anser att det är ett mycket bra förslag att EU ska säkra kvinnors rätt till abort i alla medlemsländer.
Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna däremot anser att abortfrågan bör hanteras på nationell nivå. Gällande det senare partiets hållning varnar en rad representanter för Socialdemokratiska kvinnoförbundet i en debattartikel på Fempers Nyheter att Sverigedemokraterna säger en sak men röstar annorlunda. Under mandatperioden har Sverigedemokraterna konsekvent röstat nej till förslag som skyddar aborträtten i EU.
