Judiska museet beviljas en miljon kronor för insatser inför jubileumsåret 2025. Det meddelade regeringen på torsdagen.
Regeringen har beslutat att bevilja Judiska museet i Stockholm en miljon kronor för insatser inför jubileumsåret 2025, som firar 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige.
Medlen ingår i finansieringen av projektet Synagogan på Själagårdsgatan 19 – grunden för judiskt liv i Sverige. Syftet med projektet är kunskapshöjning om platsens historia, ett synliggörande av det judiska kulturarvet och ett tillgängliggörande av en unik kulturmiljö.
– Trots den långa historiska närvaron i Sverige är kännedomen om den judiska minoriteten låg bland befolkningen. Regeringen ser därför ett behov av insatser för att höja kunskapen om den judiska minoritetens historia och det svensk-judiska kulturarvet i Sverige. Därför är det glädjande att kunna ge Judiska museet den här möjligheten, säger kulturminister på Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande.
Judarnas historia i Sverige sträcker sig bak till 1600-talet
Mot slutet av 1600-talet anlände de första judarna till Sverige men det var först år 1775 som judar kunde bosätta sig i Sverige utan att behöva göra avkall på sin trosuppfattning. Judar förbjöds att rösta i riksdagsval och ingå äktenskap med andra än judar, men hade rätt till att uppföra synagogor och arbeta med traditionellt borgerliga yrken, till exempel finans, handel, samt att sköta fabriker eller delta i skeppsrederier.
Under 1800-talet fick den judiska minoriteten gradvis samma rättigheter som majoritetsbefolkningen i övrigt, men mot slutet av samma sekel började dessa rättigheter sakta men säkert inskränkas till följd av en växande antisemitism. Förintelsen (även känt som Shoah på hebreiska) som pågick 1941-1945 tillhör det judiska folkets värsta trauma.
Utställningar om judiskt liv
Det var 1987 som paret Viola och Aron Neuman bildade Stiftelsen Judiska museet, med målet att skapa ett museum som genom utställningar skulle uppmärksamma judisk historia och svensk-judiskt kulturarv. I början var det en utmaning att finna en lämplig lokal, men till slut fick museet sin plats i ett före detta mattlager i Frihamnen. Där ägde verksamheten rum ända fram till 1992 då man flyttade till Hälsingegatan i Vasastan, i vad som tidigare varit gymnastiksal för Vasa högre flickskola.
År 1994 blev Judiska museet den allra första mottagaren av Svenska museiföreningens pris Årets museum, med motiveringen: ”Att visa det positiva som skaparglädje, konst och livsvilja i kampen mot negativa och mörka krafter gör Judiska Museet till en viktig aktör i kampen mot okunskap, rasism och främlingsfientlighet”.
Sedan juni 2019 finns museet beläget på Själagårdsgatan 19 i Kvarteret Cupido i Gamla stan och är inhyst i Stockholms äldsta bevarade synagoga. Enligt Judiska museet är det ”den plats där det judiska livet i Sverige började” 1795.
FAKTA/DEN JUDISKA MINORITETEN
Sedan 2000 tillhör judar en av Sveriges fem nationella minoriteter, till följd av ratificeringen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Minoritetspolitiken innebär att aktivt arbeta för att ge stöd och skydd åt de nationella minoriteterna, minoritetsspråken och kulturarven. Sedan juni 2022 finns en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige
Den judiska minoriteten i Sverige uppskattas i dag uppgå till cirka 20 000 – 25 000 personer. Majoriteten av dem bor i Stockholm, Göteborg och Malmö, där det även finns självständiga församlingar. Andra kommuner som har eller har haft en judisk befolkning är Borås, Västerås, Helsingborg, Lund och Norrköping.
Omkring 4 000 personer beräknas tala minoritetsspråket jiddisch.
