Evin Incir beskriver två parallella utvecklingar under mandatperioden i Europaparlamentet när det kommer till kvinnors rättigheter. 

– Det ena är att vi har haft mer fokus på jämställdhet i EU-parlamentet och tvingat kommissionen att ta ansvar för kvinnor och flickors rättigheter runt om i hela Europa men också globalt sett.

– Det andra handlar om att de högerextrema krafterna i EU dessvärre växer sig starkare, vilket innebär att kommande mandatperiod så kan vi faktiskt komma att se en helt annan utveckling. Och det är jag orolig för.

För Evin Incir handlar valet den 9 juni om just detta vägval: 

– Vilken typ av Europa vill vi se? Ett Europa som står upp för grundläggande fri- och rättigheter, inklusive kvinnor och flickors rättigheter eller ett Europa som slängs tillbaka flera decennier.

–  Redan nu har jag ibland känt att diskussionen många gånger har handlat om att försvara rättigheter som generationer innan mig har tagit fajten för tidigare i historien. Men framåt kan det bli mer av att just försvara rättigheter än att utöka dem. 

Evin Incir är inställd på att fortsätta sitt arbete som i mycket är inriktat på jämställdhet och feminismen i stort. 

– Men det kommer också specifikt handla om bland annat aborträtten, där vi svenska socialdemokrater kommer arbeta för att grundlagsskydda aborträtten både i Sverige och på EU-nivå, säger hon och fortsätter:

–  Och kampen mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer kommer fortsatt stå i fokus. 

Krympande utrymme

Under mandatperioden har Evin Incir förhandlat fram EU:s första lagpaket mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Ett historiskt lagpaket.

– Att få en lagstiftning mot mäns våld mot kvinnor på plats är något som kvinnorörelsen i Europa har krävt i över 30 år, och nu har vi det äntligen på bordet.

– Det är bra, men jag vill ju säkerställa att vi de kommande åren också får ett ännu starkare lagpaket, som inkluderar en samtyckeslagstiftning.

Evin Incir sitter i utskottet för medborgerliga fri-och rättigheter och i utrikesutskottet. Och hon menar att ett nära samarbete med civilsamhället spelar en avgörande roll i arbetet både för utökade rättigheter och i utrikespolitiken. 

– Men vi ser det som vi kallar shrinking space, det vill säga krympande utrymmen för civilsamhället och människorättsorganisationer och det handlar givetvis om medvetna politiska beslut som tas på nationell nivå. 

– Vi lever i en väldigt orolig tid. På ena sidan av vår kontinent så har vi Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, som i grunden är ett aggressionskrig mot internationell rätt. På andra sidan av vår kontinent så ser vi att Trump riskerar att göra comeback. Parallellt med detta så ser vi hur Putin och Trumps kompisar är på frammarsch i Europa. Sverigedemokraterna i Sverige, Fratelli d’Italia, Italiens bröder, i Italien – en kvarleva av Mussolinis parti. Vi ser Vox i Spanien som är på frammarsch – ett parti som glorifierar Francos tid, alltså fascismens tid i Spanien. Vi ser AFD i Tyskland på frammarsch, vilket är ett rent nazistiskt parti, säger Evin Incir och fortsätter: 

– Parallellt med det här så ser vi att de traditionella konservativa partierna närmar sig de högerextrema grupperna i parlamentet allt mer. 

Varnar för glidning högerut

De två grupperna som samlar de högerextrema partierna är Identity and democracy (ID) och European conservatives and reformists group (ECR). I ECR ingår Sverigedemokraterna. 

– Och vi ser att EPP i allt fler frågor samarbetar med de högerextrema. Men det som är mycket anmärkningsvärt, vilket kanske inte borde vara anmärkningsvärt vid det här laget med tanke på utvecklingen även i Sverige, det är ju att det finns delar i den liberala gruppen som också alltmer öppnar upp för allt större samarbete med de konservativa och de högerextrema. 

Går även liberala partier långt högerut så kommer inte bara miljö- och klimatfrågorna stå på spel, menar Evin Incir, utan betydligt fler frågor.

Hon beskriver också hur rasismen är framträdande hos många av de högerextrema partierna och att det påverkar hur frågor diskuteras, exempelvis frågor om mäns våld mot kvinnor.

– Antingen skyller man på ”de andra”, alltså sådana som ser ut som mig och har min hudfärg eller är födda utanför Europas gränser, eller så säger man att det inte finns något fenomen vid namn mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 

– Då brukar jag svara, enligt ert resonemang så finns det ju inte heller något som kallas organiserad brottslighet. Det finns bara brottslighet. Då brukar det bli tyst i hörnen.

Framåt då, vad ser du för andra stora frågor som är viktiga för kvinnor i Europa för att stärka kvinnor? 

– Kvinnor är ju i mycket större utsträckning utanför arbetsmarknaden. Antingen har man inte tillgång till arbetsmarknaden eller så jobbar man deltid. Det ser vi på hemmaplan i Sverige, men vi ser det också väldigt tydligt i många andra länder. Det visar att kampen mot diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden måste ske gemensamt över gränserna, för diskriminering är inget nationsbundet fenomen.

– Det handlar om att säkerställa att kvinnor har rätt till lika lön för lika arbete, att kvinnor kommer ut i arbetslivet och också att säkerställa en stark diskrimineringslagstiftning som gör det omöjligt för arbetsgivare att kunna plocka bort kvinnor.

Som exempel nämner hon fall där kvinnor diskrimineras enbart på grund av sitt kön, eller för att de är i en ålder då det kan vara aktuellt att få barn.

– Ska man få jobb så ska man få det baserat på kompetens och har man samma kompetens som en man så ska man ha samma lön, betonar Incir.

Svårare att blunda

För att bekämpa diskriminering behövs data, alltså statistik att utgå ifrån. Och det saknas ofta på EU-nivå, men även i medlemsländerna. 

– Särskilt data på jämställdhetsområdet saknas. Det vittnar inte minst den Europeiska jämställdhetsmyndigheten Eige om.  

– Under den här mandatperioden har vi tagit fram ett lönetransparensdirektiv, för att få mer insyn i hur ser det ut på vår arbetsmarknad. Det gör att vi kan samla in mer information om hur verkligheten ser ut och då blir det också svårare för vissa att blunda för verkligheten. Och vi kan sätta större press på att få till förbättringar. 

Evin Incir menar att valet den 9 juni är helt avgörande för vilken typ av Europa vi vill se, både internt och globalt. Ett högt valdeltagande bland de som står upp för grundläggande fri- och rättigheter menar hon kommer bli mycket viktigt.

– Annars är risken att högerextrema, högerpopulistiska krafter vinner mark och att deras politik så småningom normaliseras och legitimeras. Särskilt om de konservativa, moderata och liberala grupperna börjar samarbeta med de mer extrema högerpartierna i EU-parlamentet.