EU-valrörelsen är slut och ett nytt Europaparlament skall utformas inför mandatperioden 2024-2029. Enligt flera experter beräknades högerextrema partier få kraftigt ökat väljarstöd, men i Sverige uppstod flera skrällar under valnatten. Den allra största var förmodligen att Sverigedemokraterna för första gången backade.

Sverigedemokraterna – ett parti med ideologiska rötter i nazismen – har ökat med oförminskad styrka i de senaste valen och även i det här EU-valet trodde många att de skulle nå nya framgångar, men förväntningarna infriades inte alls. Tvärtom backade de med nästan två procentenheter och blev fjärde största parti. 

Den riktigt avgörande orsaken till bakslaget kan mycket väl ha varit TV4 Kalla Faktas betydelsefulla reportage om SD-arrangerade trollfabriker. Ett sensationellt avslöjande som skakade SD:s partiledning i grunden och som de aldrig riktigt hämtade sig ifrån inför valrörelsen. 

Övriga partier då? Här kommer en snabbanalys.

Socialdemokraterna i Sverige är starka, jämfört med sina systerpartier i resten av EU och gör en försiktig uppgång, trots en ganska ogenomtänkt kampanj. Det gör även Moderaterna, som lyckades mobilisera sina väljargrupper och behåller därmed sin position som EU-valets silvermedaljör.

Miljöpartiet tredje största parti

Att Miljöpartiet blir tredje största parti kan mycket väl bero på ett mycket gott betyg från väljarna för deras insatser i EU-parlamentet och hur de har kunnat framträda med stor trovärdighet och auktoritet, inte minst med tanke på oberoende miljöorganisationer gett Miljöpartiet högst betyg i flera granskningar. Men inte bara det. Klimatfrågan engagerar breda väljargrupper också långt bortom Miljöpartiets kärnväljare.

Vänsterpartiets succé är Jonas Sjöstedts. Enligt flera mätningar har den tidigare partiledarens kandidatur haft en central betydelse för valutgången, där man nu fördubblar sina mandat. Den följdriktiga frågan är om Vänsterpartiets uppgång står och faller med honom?

Trots att Centerpartiet backar något, behåller man överraskande nog sina två mandat från föregående val. Kristdemokraterna och framför allt Liberalerna – som säkerligen drar en lättnadens suck – klarar sig med nöd och näppe över fyraprocentsspärren.

Valdeltagandet var lägre än tidigare och än en gång har det varit ett könat val, där kvinnor oftare röstar vänster medan män tenderar att rösta höger.

Såhär fördelades mandaten i EU-parlamentet

Sverige har 21 mandat av sammantaget 720 i EU-parlamentet. I skrivande stund ser mandatfördelningen bland de svenska ledamöterna ut följande: 13 kvinnor respektive 8 män.

Socialdemokraterna – 5 mandat
Moderaterna – 4 mandat
Miljöpartiet – 3 mandat
Sverigedemokraterna – 3 mandat
Vänsterpartiet – 2 mandat
Centerpartiet – 2 mandat
Kristdemokraterna – 1 mandat
Liberalerna – 1 mandat

Nu återstår att se vilka utskott och delegationer som Sveriges nya Europaparlamentariker ämnar ta poster inom.