En av efterkrigstidens största franska musikikoner, Françoise Hardy har avlidit, meddelar flera franska medier. ”Mamma är borta” bekräftade hennes son Thomas Dutronc på Instagram, med en svartvit närbild på honom som spädbarn och Françoise Hardy som tittar ömsint på sitt barn.

Hon föddes i Paris den 17:e januari 1944, mitt under andra världskriget, och fick en gitarr av sin pappa när hon fyllde 16 år.

Det internationella genombrottet kom redan vid 18 års åldern med den melankoliska balladen Tout les Garçons et les Filles (1962) och hon lanserades som en frontfigur för den franska yé-yé-rörelsen, som var en våg av musikaliska uttryck och kompositioner som hämtade inspiration från den engelska och amerikanska rock’n’roll-musikens framväxt och man kombinerade det gärna med andra genrer, till exempel jazz, barock och chansontraditionen. 

Skyggade offentligheten

Medlemmarna i The Beatles var för övrigt begeistrade över henne, liksom Bob Dylan, som nämnde henne i en dikt som finns återgiven på hans album Another Side of Bob Dylan (1964). Trots berömmelsen förblev hon skygg och reserverad under hela sin karriär, men hon var inte rädd för att uttrycka sina politiska åsikter offentligt.

Dock gjorde hon emellertid en rad kontroversiella utspel, till exempel stödde hon helhjärtat aborträtten samtidigt som hon tog avstånd från feminism. Hon ville inte definiera sig vare sig höger eller vänster, och enligt sin självbiografi från 2008 var ekologismen den enda ideologi som hon kände sig någorlunda hemmastadd i.

Hardy blev berömd lika mycket för sin bohemiska modekänsla och minimalistiska stil som för hennes förkärlek till vemodiga ballader, som hon mestadels skrev själv. Hennes estetik låg rätt i tiden, så tillvida att existentialismen fick allmän spridning, bland annat genom författare som Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir och Albert Camus.

1960-talets Paris kännetecknades av ett flöde av estetiska och intellektuella strömningar inom konst, musik, film och litteratur som ofta var påverkad av existentialismens tankegångar. 

Trollband fansen

Hennes drömska och fängslande röst skänkte ett elegant mörker åt sina grubblande texter och närmast hemsökande melodier, på ett sätt som gjorde fansen trollbundna. Man kan därför nästan kalla henne för existentialismens popstjärna, eftersom hon tonsatte känslan av att orientera sig i en absurd och meningslös tillvaro. Än idag gör hennes stämningsfulla musik sig fortfarande gångbar. Då som idag finns människor som känner ensamhet och tristess, och på så vis förmår hon att skänka tröst till vilsna själar.

Françoise Hardy blev 80 år.