Lynn Conway var datavetare och elektroingenjör som var anställd på International Business Machines Cooperation (IBM) på 1960-talet. Där uppfann hon generaliserad dynamisk instruktionshantering (DIS), som i dag används av de flesta moderna datorprocessorer för att förbättra prestandan.

Conway växte upp i Westchester County i New York och tog examen från Colombia University i början av 1960-talet. Efter sin examen fick hon jobb för IBM som försökte utveckla världens snabbaste superdator. Hon beslutade att genomgå en könsbekräftande operation 1968, efter att ha kontaktat Harry Benjamins kontor, som vid det här laget var tidiga med transvård. Till en början gav IBM sitt stöd till Conway, men dess ledning beslutade så småningom att avskeda henne på grund av transfobi. IBM bad om ursäkt först 2020.

Hon fortsatte dock sin karriär i databranschen och hennes yrkeskompetenser var efterfrågade. Dock fick endast ett fåtal utvalda, såsom personaldirektörer och hanterare av säkerhetstillstånd, veta att hon inte var cisperson.

År 1973 rekryterades hon av Xerox Palo Alto Research Center, där hon ledde forskning om nya metoder för datorchipdesign. John L. Anderson, ordförande för National Academy of Engineering, har sagt att hennes insatser ledde till en ”revolution inom design och tillverkning av mikrochip”. Den revolutionen spred sig snabbt genom forskningsuniversitet och datorindustri under 1980-talet, något som i sin tur utmynnade i en framväxande industri för elektronisk designautomation.

Tio år senare, 1983, började hon forska i maskinintelligensteknologi för det amerikanska försvarsdepartementets räkning och hon lyckades bli godkänd av FBI-bakgrundskontroll utan större problem.

Bröt mark både professionellt och på ett personligt plan

I efterhand lär hon ha sagt att hon var övertygad om att Pentagon måste ha haft transpersoner tidigare i sin personal. Hon fick ett pris av försvarsminister Caspar Weinberger för sina insatser. Hon utsågs till professor i datavetenskap och elektroteknik och biträdande dekanus för ingenjörsskolan vid University of Michigan 1985. Under hennes ledning blev skolan ”en av de främsta i landet”, enligt Forbes. Hon gick i pension 1999 och under 2010-talet utsågs hon till hedersdoktor vid flera amerikanska universitet.

Efter millennieskiftet använde hon sin personliga webbsida för att berätta sin historia om sin transidentitet, vilket fick spridning i traditionella medier och så småningom effekt på historieskrivningen.

Såhär kommenterade hon sin gärning:  ”From the 1970s to 1999 I was recognized as breaking the gender barrier in the computer science field as a woman, but in 2000 it became the transgender barrier I was breaking.” Utifrån egna erfarenheter av diskriminering ägnade hon sig åt aktivism för transpersoners rättigheter. 

Conway träffade sin man Charles Rogers 1987, som också arbetade som ingenjör och de gifte sig 2002. Conway dog i sitt hem i Michigan, till följd av ett hjärtproblem. 

Hon blev 86 år.