I en ny tvärvetenskaplig doktorsavhandling i samiska studier vid Umeå universitet fördjupar Ekaterina Zmyvalova sig i frågan om samiska barns rätt att lära sig samiska inom ramen för det formella ryska skolsystemet. Resultatet visar att den juridiska kontexten för rätten till språk består av två juridiska ramverk, urfolksrätt och skollagstiftning, som ibland ställs mot varandra och därmed försvårar rättslig tillämpning. 

Den bristande sammanhållningen i de förordningar som utgör det urfolksrättsliga ramverket i Ryssland, liksom det Zmyvalova benämner som  ”implementeringsutmaningar” för de juridiska stadgar som utgör ramverket för den ryska skollagstiftningen, medför att det uppstår såväl juridiska som icke-juridiska utmaningar. 

Enorma brister i samisk språkundervisning

I avhandlingen skriver Zmyvalova att ”de icke-juridiska utmaningarna består bland annat i brist på fortbildningsmöjligheter för modersmålslärare, överlag låga löner, samt kontinuerligt minskande antal skolor på landsbygden. Bland de juridiska utmaningarna återfinns lagstiftningens komplexitet och ständiga lagförändringar.”  

I ett pressmeddelande från Umeå universitet beskriver Zmyvalova att engagemanget bakom forskningen bottnar i en oro för rätten till sitt eget språk, särskilt med fokus på samiska barns rätt att lära sig sitt språk i ryska skolor.

– Motivationen bakom min forskning utgår från behovet av att förstå och ta itu med de utmaningar som samiska barn i Ryssland står inför för när det kommer till att kunna utöva sin rätt till språkundervisning, säger hon i ett pressmeddelande.

Alarmerande situation för samiska språk i Ryssland

Samefolket i Ryssland är en av 47 lagligt erkända urbefolkningar i landet. Historiskt talades fyra samiska språk på deras områden i Ryssland. Men den nuvarande situationen för dessa språk är alarmerande, med Kildin-samiska som den enda variant som undervisas formellt i grundskolan.

– Jag hoppas att min avhandling kommer att spela en betydande roll för att stödja språkvitaliseringsinsatser i det ryska samiska samfundet. Vidare, genom att identifiera utmaningarna med att implementera rätten till språk för urbefolkningar i Ryssland, syftar mitt arbete till att bana väg för att förbättra situationen med den samiska språkundervisningen i Ryssland, säger hon och fortsätter:

– Dessutom bidrar den juridiska analysen av rätten till språk för urbefolkningar till en djupare förståelse av denna grundläggande rättighet, som kan utgöra grund för politiska reformer och utbildningsreformer.

I pressmeddelandet avslutar Ekaterina Zmyvalova med att säga att hennes forskning utförts under tiden av allmän global instabilitet, inklusive covidpandemin, Rysslands krig i Ukraina och andra militära konflikter. Några av dessa händelser påverkar ursprungsbefolkningar, inklusive deras språkrättigheter.

– I Ryssland håller en social och politisk storm på att växa fram. Den här avhandlingen kan sägas befinna sig i ”den här stormens öga”.