På tisdag den 18 juni förväntas riksdagen fatta beslut om DCA-avtalet. Frågan om kärnvapen på svenskt territorium har varit en av de mest omdebatterade delarna av avtalet som innebär amerikansk militär närvaro på 17 militärbaser i Sverige. Svenska Freds kräver att frågan bordläggs tills alla oklarheter har utretts.
De senaste veckorna har Sveriges nya militära samarbetsavtal med USA , det så kallade DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement) skapat debatt. Frågan om kärnvapen på svenskt territorium har varit en av de mest omdebatterade.
På torsdagen kom Utrikesutskottets betänkande där en skrivning om nedrustningsavtalet NPT lagts till. Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist menade att denna ändring ”dödar på något sätt diskussionen om kärnvapen på svenskt territorium”. Men vilka hinder NPT utgör mot kärnvapen på svenskt territorium är en tolkningsfråga, menar Svenska Freds som kräver att frågan bordläggs av riksdagen till dess att oklarheterna utretts.
– Skrivningen är ett sätt att försöka döda debatten i en fråga som är mycket mer komplicerad. Vi välkomnar att Sveriges internationella nedrustningsåtaganden tydliggörs, men det är också tydligt att partierna har olika tolkningar om vad skrivningen innebär och att det därför inte är någon garanti mot kärnvapen i Sverige, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds, i ett pressuttalande.
Oklart vad som gäller angående kärnvapen
Enligt Svenska Freds hade Utrikesdepartementet en vecka tidigare i ett möte med organisationen uppgett att Sverige inte anser att NPT förbjuder den utplacering, som i dag finns, av amerikanska kärnvapen i europeiska länder eller Rysslands förberedelser att placera kärnvapen i Belarus, då kärnvapenstaterna anser sig behålla kontrollen av dessa vapen fram tills de ska användas.
DCA-avtalet saknar också analyser och förtydliganden ur en rad andra perspektiv. Det handlar både om svensk nationell säkerhet och om påverkan på lokalsamhällen kring de 17 baserna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. DCA-avtalet ger amerikanska styrkor immunitet mot svensk lag, istället ska dessa personer straffas enligt amerikansk militär lagstiftning som till exempel är svagare när det kommer till sexualbrott och sexköp. Till skillnad från till exempel Danmark och Finland har det svenska avtalet skyndats på.
– Avtalet riskerar att urholka rättssäkerheten genom att i praktiken leda till straffrihet för dessa brott. Mer analys och debatt krävs innan beslut fattas i så här viktiga frågor, säger Gabriella Irsten, sakkunnig om Nato och kärnvapen på Svenska Freds, i ett pressuttalande.
