Den finska regeringen stänger ner Centret för jämställdhetsinformation. Enligt Institutet för Hälsa och välfärd handlar det om besparingar. Finländska jämställdhetsorganisationer är kritiska till beslutet och vill att det omvärderas.
Centret för jämställdhetsinformation i Finland stängde den 1 augusti i år. Centret har varit en nationell informationstjänst som tillhandahållit aktuell och forskningsbaserad information om jämställdhet. Nu kräver flera finländska organisationer, såsom Kvinnoorganisationernas Centralförbund (1911), Kvinnosaksförbundet unionen och NYTKIS en omvärdering av beslutet.
– Nedläggningen av Centret för jämställdhetsinformation är ett enormt bakslag som försvagar förutsättningarna för det kunskapsbaserade beslutsfattandets förutsättningar, säger Salla Kajanmaa, kommunikationsexpert på Kvinnoorganisationernas Centralförbundet, till Fempers nyheter.
Bakslag för jämställdhetsarbetet
Beslutet om nedläggningen av Centret för jämställdhetsinformation fördömdes omedelbart av ett antal anrika organisationer som Kvinnoorganisationernas Centralförbund (1911), Kvinnosaksförbundet unionen rf, en antirasistisk organisation (1892) samt av NYTKIS (1988), som verkar för ett samarbete mellan de finländska kvinnoorganisationerna.
I ett gemensamt uttalande av talespersonerna från organisationerna framkommer att nedläggningen är ”ett enormt bakslag för befrämjandet av jämställdhetsarbetet”. Vidare, att Finland kommer, att ”vara det enda landet i Norden som inte har ett nationellt informationscenter för jämställdhet”.
Centret, som nu gått i graven, producerade för alla tillgänglig, forskningsbaserad information om jämställdhet och genus.
Det levererade fakta till beslutsfattare, tjänstemän och media, och bedrev samarbete på internationell nivå.
Utan jämställdhetsforskning svagar beslutsfattande
Artikelförfattarna anser, att nedläggningen försvårar åtkomsten till jämställdhetsforskning
och därmed försvagar förutsättningarna för det faktabaserade beslutsfattandet.
Beslutet, menar de, står dessutom i strid med regeringsprogrammet liksom mot både EU-kommissionens
och CEDAWs rekommendationer om att det bör finnas tillräckliga resurser för, att befrämja jämställdheten.
Talespersonerna kräver därför att beslutet omprövas.
Även det Svenska Kvinnoförbundet i Finland krävde en omprövning av beslutet. I ett pressuttalande skriver de att ”det inte är läge, att skära ner i de redan knappa resurserna för jämställdhetsarbetet”.
Finland riskerar halka efter övriga nordiska länder
De citerade organisationerna menar även, att beslutet kommer, att bromsa jämställdhetsutvecklingen och distansera Finland från de övriga nordiska länderna.
Kritiken från de icke statliga organisationerna saknar inte grund då landet rasade ner från fjärde till åttonde plats i EIGEs europeiska jämställdhetsmätning förra året.
I dagsläget är det dessutom viktigt, att all information på myndigheternas hemsidor översätts till svenska, eftersom landet är officiellt tvåspråkigt.
Finland har länge varit en förebild och föregångare inom jämställdhet som när lika arvsrätt mellan kvinnor och män trädde i kraft år 1878. De finländska kvinnorna var de första i Europa, att få rösträtt år 1906 och året efter valdes även kvinnor till parlamentet.
I Sverige blev kvinnorna valbara år 1921. Nya Zeeland var det första landet i världen med kvinnlig rösträtt år 1893.
Efter nedläggningen kvarstår endast den finländska Jämställdhetsombudsmannen samt Delegationen för jämställdhetsärenden.
