Nato ska få öppna kontor i Fredens hus i Schweiz – ett symboliskt laddat beslut som borde fått avsevärt större medial uppmärksamhet och föranlett en bredare debatt om Natos framtid än det fått, skriver Filip Hallbäck.
I samband med Natotoppmötet i Washington, där Sverige deltog för första gången som fullvärdig medlem, fattades beslut om att Nato ska öppna ett kontor i Maison de la Paix (Fredens hus) i Schweiz.
Schweiz, som varit ett alliansfritt land sedan Wienkongressen 1815, ska alltså komma att husera delar av militäralliansen Natos personalstyrka framöver. Framtiden för Schweiz välförtjänta internationella rykte som en ansvarsfull stat och uppriktig mäklare står därmed på spel.
Inget demokratiskt förankrat beslut
Åsikts- och meningsskiljaktigheterna bakom det extremt kontroversiella beslutet att upplåta Nato etablera ett kontor i denna historiska byggnad bottnar i att beslutet i fråga inte är demokratiskt förankrat hos den schweiziska befolkningen. Men inte bara det. Beslutet uppfattas som en förolämpning mot alla FN-tjänstepersoner som arbetar för att främja fred och hållbar utveckling.
En av många kritiska röster är den internationellt erkände folkrättsjuristen och historikern Alfred de Zayas (även FN:s tidigare särskilda rapportör om främjande av en demokratisk och rättvis världsordning) som i ett öppet brev uppmanat president Viola Amherd, utrikesminister Ignazio Cassis och ansvariga politiker i Schweiz att ompröva det här beslutet.
Äventyrar neutraliteten
I sitt brev beskriver Alfred de Zayas det här beslutet som ”orwellskt”, en ”parodi på begreppet fred” och något som ”allvarligt äventyrar landets neutrala status”. Gällande det sistnämnda menar de Zayas att det var något som redan inträffade under ”toppmötet för fred i Ukraina” som hölls i Bürgenstock den 15 till 16 juni. Ett möte som de Zayas hävdar inte var ett seriöst försök till en fredsförhandling som skulle skapa hållbara lösningar, utan snarare ett ”propagandaspektakel på uppdrag av Nato och dess vasaller”. De Zayas skrädde inte orden utan kallade toppmötet både för ”värdelöst” och ”kontraproduktivt”.
Gällande beslutet att upplåta ett Nato-kontor i Maison de la Paix beskriver De Zayas problemet på följande vis i sitt öppna brev:
”Sedan 1997 är det en organisation (Nato red. anm.) som systematiskt provocerar andra stater och därmed på ett flagrant sätt bryter mot artikel 2.4 i FN-stadgan, som förbjuder inte bara ’våldsanvändning’ utan även hot om våld. Utan tvekan utgör varje Nato-expansion ett hot mot andra staters säkerhet. Under de senaste 30 åren har vi med växande oro observerat genomförandet av Natos strategi för att omringa andra stater. Detta utgör en avsiktlig provokation och ett hot mot internationell fred och säkerhet enligt artikel 39 i FN-stadgan. På senare tid förvärrar den storhetsvansinniga idén att expandera Nato till Asien-Stillahavsområdet den redan spända situationen i den här regionen.
…Kära president Viola Amherd, vänligen gör ditt yttersta för att försvara schweizisk neutralitet och för att återupprätta schweizisk auktoritet och trovärdighet som fredsmedlare.”
