Nyheter

Storbritannien vill klassa misogyni – kvinnohat – som extremism

Blond korthårig kvinna och ryggen på två poliser i brittisk polisuniform

Storbritanniens inrikesminister, Yvette Cooper, vill att extrem misogyni, det vill säga kvinnohat, ska klassas som extremism. Hon har därför begärt en översyn av landets nuvarande nationella strategi för bekämpning av extremism.

Storbritanniens inrikesminister Yvette Cooper har begärt en översyn av landets nuvarande nationella strategi för bekämpning av extremism, rapporterar BBC. Enligt Cooper både växer extremismen och förändrar mönster.

Sedan några år tillbaka har det funnits oro kring incels och aggressiv incelkultur – en rörelse på nätet främst bestående av unga män som beskriver sig själva som att de lever i ”ofrivilligt celibat”. Incels skyller sina problem på kvinnor och ”alfamän”. De är ofta aggressiva och styrs av hämndbegär.

En masskjutning i Plymouth 2021, som utfördes av 22-årige Jake Davison, och resulterade i fem dödade personer och att gärningsmannen tog livet av sig, kopplades till incelkulturen och dess tankevärld.

Vid den tidpunkten vidtogs inga ytterligare politiska åtgärder, men incidenter som den, och även uppkomsten av profiler som Andrew Tate – en självutnämnd kvinnohatare – ser nu ut att ha fått den nya regeringen i Storbritannien att tänka om.

Extrem misogyni ska klassas som extremism

Extrem misogyni ska framöver behandlas som en form av extremism, meddelar inrikesministeriet. Och i uppdateringen av den nationella strategin mot extremism kommer kvinnohat betraktas som en ideologisk trend, som enligt regeringen håller på att få ett starkt fäste. 

Enligt Yvette Cooper har det skett en ökning av extremism ”både online och på våra gator”, vilket ”nöter på själva strukturen i våra samhällen och vår demokrati”.

Cooper menar också att åtgärderna mot extremism har varit ”illa urholkade” de senaste åren. Och att inte tillräckligt har gjorts från politiskt håll.

Det behövs enligt Coopers parti, det nu styrande Labourpartiet, mer kunskap. Särskilt måste det till en kartläggning av extremistiska trender så att det finns något att utgå ifrån när man ska arbeta fram handlingsplaner för hur människor kan ledas bort från de miljöerna. Samtidigt behövs krafttag mot de som ”driver skadliga och hatiska övertygelser och våld”.

Granskningen kommer att fokusera på en rad punkter, såväl framväxten av islamistisk extremism som högerextremism i Storbritannien samt bredare ideologiska rörelser, inklusive extrem misogyni och trosuppfattningar som passar in i bredare kategorier, såsom våld.

Det kommer också att ske en översyn av orsakerna till och beteendet bakom radikaliseringen av unga.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV