EU:s medlemsländer trotsar von der Leyens uppmaning att nominera både en man och en kvinna till EU-kommissionen. 8 av 27 länder har en kvinnlig kandidat.
Ursula von der Leyen från det tyska partiet Kristdemokratiska unionen, CDU, valdes tidigare i sommar till EU-kommissionens ordförande för en andra mandatperiod. Hon blev första kvinna på den posten 2019 tillika första kvinna att bli omvald.
Dessförinnan hade hon varit statsråd i Tyskland sedan 2005, bland annat försvarsminister mellan åren 2013 och 2019. I grunden är hon utbildad läkare och har varit verksam som forskare.
Trots att EU-parlamentet har en kvinnlig ordförande för kommissionen och även en kvinnlig talman, Roberta Metsola från kristdemokratiska Partit Nazzjonalista från Malta, ser den kommande kommissionen ut att bli mansdominerad.
Långt från jämställd representation i EU
Det innebär att det uppsatta målet om jämställd representation inte kommer att uppfyllas.
Inför tillsättningen av EU-kommissionen inför kommande mandatperiod krävde von der Leyen att samtliga medlemsländer nominerade en man och en kvinna. Men det kravet tycks flera regeringar från medlemsländerna ha ignorerat.
Deadline för nomineringarna var den 30 augusti, och det har visat sig att 8 av 27 medlemsländer har nominerat kvinnor, inklusive von der Leyen.
Vilka portföljer samtliga tilldelas återstår att se. Först ska kandidaterna genomgå utfrågningar av parlamentet.
Sverige – som sedan inträdet 1995 alltid har nominerat kvinnor – har nominerat EU-minister Jessica Roswall (M).
Tidigare kommissionärer från Sverige har varit Anita Gradin (S), Margot Wallström (S), Cecilia Malmström (L) och Ylva Johansson (S).
