När riksdagen öppnar i dag är det en jämställd S-riksdagsgrupp som återgår till sina uppdrag efter sommaruppehållet. Ungefär lika många kvinnor som män har riksdagsuppdrag. Så har det sett ut ett par mandatperioder i rad. Den jämställda representationen i riksdagen har gjort Sverige till ett internationellt föredöme. 

Förklaringen bakom framgångarna är i grunden en socialdemokratisk reform som firar 30 år i år. När riksdagen öppnades efter valet 1994 var det första gången som Socialdemokraternas listor hade satts efter principen ”Varannan damernas” eftersom varannan plats på valsedlarna upptogs av kvinnor. För Socialdemokraterna har reformen lagt grunden för jämställd representation bland folkvalda såväl som tjänstemän. 

I S-kvinnors nya rapport 30 år efter Varannan damernas – Långt kvar till jämställd representation i svensk politik konstaterar vi att det fortfarande finns stora utmaningar för att uppnå jämställd representation bland Tidöpartierna både på nationell och lokal nivå.

Sedan Tidöregeringen backar jämställdheten

På riksnivå är kvinnor underrepresenterade på centrala maktpositioner. Sedan Tidöregeringens bildande har jämställdheten backat på flera viktiga poster. Andelen kvinnliga utskottsordföranden i riksdagen var 53% 2021 och är i dag 20%.

Samma nedåtgående trend gäller för kvinnor som är statssekreterare. Från att ha utgjort hälften av samtliga statssekreterare 2021 är de bara 39% 2024. Samtliga kvinnliga utskottsordföranden företräder oppositionspartierna. Kvinnors representation är sämst i regeringsunderlagets största parti. I Sverigedemokraternas riksdagsgrupp är endast var fjärde ledamot kvinna. 

Jämställd representation i politiken avgörande för demokratin

Jämställd representation på alla politiska nivåer är en avgörande fråga för demokratin och trovärdigheten för det politiska arbetet. På kommunal och regional nivå finns många glastak kvar att krossa. Fördelningen av kön för de kandidater som toppar listorna i kommun och region är en indikator på vilka normer som finns i ett parti.

Det borde därför oroa alla partier i regeringsunderlaget att de har färre än 40% kvinnliga listettor i kommunvalen. Sverigedemokraterna har bara 19% kvinnliga listettor. 

Rapporten konstaterar att inget av partierna i regeringsunderlaget hade mer än 40% kvinnliga listettor inför de allmänna valen 2022. Lokala och regionala toppkandidater är nyckelpersoner i ett parti. Det är dessa personer som, utanför regering och riksdag, formar partiets politiska prioriteringar mest på landsmöten och kongresser. Ett parti som i huvudsak består av manliga toppolitiker riskerar att prioritera bort kvinnors politiska intressefrågor. 

Nu, när halva mandatperioden har gått, har regeringen på område efter område backat i sin jämställdhetspolitik. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har prioriterats ner, satsningar på att hjälpa utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden har uteblivit, och de har lagt en svältbudget till välfärden som tvingat kommuner och regioner att varsla personal i vården, förskolan, skolan och omsorgen. 

30 år med varvade listor har haft stor betydelse för kvinnors representation i svensk politik. När Socialdemokraterna styr är leden jämställda. Politiska partier låter sig inspireras och väljer mer inkluderande metoder. Det är dags för Tidöpartierna att göra detsamma. Säkerställ att kvinnors röster inte tystnar i politikutvecklingen. 

Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor