Nyheter

Kvinnor med funktionsnedsättning får sämre stöd ut i arbetslivet: ”svårt och slumpartat”

Porträtt av forskaren Ingrid Witte

Det är svårare för kvinnor än män med funktionsnedsättning att få del av insatser som hjälper dem ut i arbetslivet. Det framkommer i en ny avhandling från Örebro universitet. 

Ingrid Witte har studerat hur villkoren ser ut för kvinnor och män med funktionsnedsättning som får stöd, så kallat ”supported employment”, för att komma ut i arbetslivet. Och hon konstaterar att kvinnor har sämre tillgång till den typen av insatser som supported employment omfattar.

– Jag blev förvånad över hur svårtillgängligt och slumpartat stödet är, säger Ingrid Witte som har skrivit avhandlingen, A gender perspective on Supported Employment – Does gender influence access, process, and employment outcomes?, och tillägger:

– När de väl får tillgång till insatsen har de ofta sämre psykisk hälsa än männen. Det beror på att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet, medan män i regel diagnosticeras som barn, säger Ingrid Witte i ett pressmeddelande.

I avhandlingen framkommer att kvinnor och män med funktionsnedsättning tar olika vägar genom välfärdssystemen i Sverige och att kvinnor med funktionsnedsättning tar större ansvar för hem och familj än män med funktionsnedsättning.

Det leder, enligt Ingrid Witte, till att många kvinnor dräneras på energi och får svårare att satsa på arbete och arbetsliv. 

– För kvinnor som får del av den här typen av insatser tidigt i arbetslivet och inte har en ansträngande familjesituation såg vi inga skillnader i utfallet av insatsen mellan kvinnor och män. Det tyder på att det är livssituationen som är mer avgörande än personens kön, säger hon.

Kvinnor med NPF känner sig överkörda och bortglömda

En konsekvens av att kvinnor ofta får sin diagnos senare i livet är att de missar chansen till stöd i övergången mellan skola och arbetsliv, visar Ingrid Wittes forskning.

– Jag blev väldigt förvånad över att det var så svårtillgängligt och slumpartat att få tillgång till stödinsatser. De här kvinnorna kände sig ofta antingen överkörda eller bortglömda av de välfärdssystem som de ingick i, säger hon.

Just detta skrev Carolina Alexandrou, projektmedarbetare på Lyssna på oss!, Demokratipiloterna, om i en text i Fempers nyheter nyligen. Hon och flera andra kvinnor som lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, och ingår i projektet Lyssna på oss! har i en rad artiklar skildrat hur kunskapen om kvinnor med NPF bland yrkesverksamma på olika myndigheter är låg.

”Många vittnar om att det är svårt att få tag på rätt person på Försäkringskassan. Det är dålig samverkan mellan myndigheten och Arbetsförmedlingen. Många inom vår målgrupp upplever att de inte blir lyssnade på i kontakten med Försäkringskassan. Myndigheten tar inte i beaktande att digital information kan vara svårt för personer i målgruppen att ta till sig.”

Ingrid Witte  hoppas att hennes avhandling ska leda att villkoren för funktionsnedsatta kvinnor och män som har behov av insatser för att komma ut i arbetslivet ska bli mer likvärdiga.

– För att så många som möjligt ska få det stöd som behövs för att kunna arbeta är det viktigt att tillgången till evidensbaserade insatser faktiskt är jämställd. Insatserna måste också anpassas efter olika personers behov för att nå bästa resultat för så många som möjligt, säger Ingrid Witte.

Fakta: ”Supported employment”

”Supported employment” syftar på en specifik evidensbaserad arbetslivsinriktad rehabiliteringsinsats, där personer med funktionsnedsättning får stöd att hitta en lämplig arbetsplats samt stöd och träning för att klara sina arbetsuppgifter.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV