Regeringens budget visar tydligt vilka prioriteringar högerregeringen har. Att föra politik som gynnar rika och främst riktar sig till män. Samtidigt som den innebär att klyftorna i Sverige ökar. Mellan män och kvinnor och rika och fattiga.

– Vi ville ha en tjejbudget men fick en shejk-budget, konstaterar Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer, som har granskat budgeten utifrån ett feministiskt perspektiv, i ett pressmeddelande.

Av det totala reformutrymmet om 60 miljarder går 35 miljarder till skattesänkningar som gynnar höginkomsttagande män samtidigt regionernas tillskott landar på 2 miljarder – långt ifrån tillräckligt för att ens täcka kostnadsökningarna inom vården de senaste åren och en så låg siffra att det troligtvis kommer att bli fler varsel och ännu större underskott. 

Missad chans när alla satsningar går till rika och män

Beatrice Nordling chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer beskriver det som en missad chans. Att regeringen lägger mångmiljardbelopp på sänkt skatt på höga löner, drivmedel och storföretagare istället för att satsa det reformutrymme som ändå fanns på alla de kvinnor som kämpar med att få pengarna att räcka till slutet av månaden och kanske till och med blivit varslade från vården.

Enligt Nordling leder regeringens budget till politik som ökar de ekonomiska klyftorna mellan könen, hindrar den gröna omställningen och minskar intäkterna till välfärden.

– Krisen i välfärden pågår här och nu, men regeringen agerar som att det är utdelningsfest på börsen, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer, i ett pressuttalande.

Ekonomisk politik som ökar ojämställdheten

I den genomgång som Beatrice Nordling har gjort framkommer bland annat följande:

En av de stora satsningarna i nästa års budget är ett nytt jobbskatteavdrag för alla som tjänar mer än 17 000 kronor i månaden. 300 000 fler män beräknas få del av skattesänkningen, och de får en större skattesänkning eftersom de har högre löner. Därmed bidrar jobbskatteavdraget till att öka den ekonomiska ojämställdheten.

Dessutom räknas brytgränsen för den statliga inkomstskatten upp. Det innebär en skattesänkning för alla som tjänar över dagens brytpunkt 51 275 kronor i månaden. 66 procent av alla som betalade statlig inkomstskatt år 2022 var män, så två tredjedelar av de 6 miljarder som läggs på detta går till män.

Regeringen sänker skatten på drivmedel, vilket är tredje gången. De sammantagna skattesänkningarna uppgår i och med detta till över 15 miljarder kronor.

Även fordonsskatten på husbilar sänks till en kostnad om 90 miljoner kronor. Det finns cirka 72 000 husbilar på sommarvägarna i Sverige, varav kvinnor äger en fjärdedel. Det rör sig inte om så stora utgifter för staten, och det berör heller inte så många människor, men det skickar en tydlig signal om vilka frågor som är prioriterade för regeringen, menar Beatrice Nordling.

Skärpning av reglerna för krediter och skulder

Skulder och krediter är ett utbrett problem. Och regeringen genomför reformer för att minska osund kreditgivning och överskuldsättning. Bland annat sänks räntetaket för konsumentkrediter och taket för uppläggningsavgifter för lån. Det ska också krävas ett banktillstånd för att få förmedla lån, något som Beatrice Nordling menar förhoppningsvis gör det svårare för oseriösa aktörer att tjäna pengar på redan skuldsatta människor.

Män är överrepresenterade bland de skuldsatta, men kvinnors skuldsättning har ökat snabbare de senaste åren, troligtvis för att många tvingats låna till löpande utgifter för att klara sig, skriver Beatrice Nordling i sin genomgång. Det har också visat sig att kvinnor får högre ränta på sina lån än vad män får.

Förbättringar för ensamstående äts upp av försämringar i bostadsbidraget

Sveriges Kvinnojourer välkomnar budgetnyheten att sjuk- och rehabiliteringsersättningen höjs för ensamstående, liksom boendetillägget. För ensamstående med ett barn kan det innebära en höjd inkomst om 4 300 kronor i månaden.

Men samtidigt görs neddragningar på de som har allra minst – de ensamstående mammorna. De senaste åren har bostadsbidraget tillfälligt höjts med 40 procent för att kompensera för inflationen. Denna nivå sänks nu till 25 procent vilket innebär en besparing om 476 miljoner för staten. Och en sänkning med 775 kronor i månaden för mottagarna, majoriteten ensamstående mammor. Neddragningen på detta område är tre gånger så stor som höjningen i sjuk- och rehabiliteringspenningen.

Stöd till företagande går till män

Det så kallade växa-stödet är ett bidrag som företag kan få när de anställer sin första medarbetare. Bidraget är viktigt för kvinnor som oftare driver mindre företag och borde vara prioriterat eftersom kvinnors nyföretagande just nu minskar från redan låga nivåer. Men nu vill regeringen göra så att växa-stödet enbart ska kunna betalas ut till aktiebolag istället för till enskilda firmor. Detta missgynnar kvinnor eftersom de oftare använder företagsformen enskild firma för sina företag.

Regeringen konstaterar i sin egen analys att reformen ökar den ekonomiska ojämställdheten men väljer ändå att gå vidare med förslaget.

Inga jobbsatsningar men några ljusglimtar

Beatrice Nordling saknar åtgärder för att få ner den höga arbetslösheten, vilka helt saknas i budgeten.
Men hon har vaskat fram några ljusglimtar på arbetsmarknadsområdet för jämställdheten:
• En viktig förbättring är att det ska gå att pausa etableringsprogrammet för att vara föräldraledig.
• 31 miljoner går till satsning för språk, studie- och yrkesvägledning för utrikes födda mammor, en insats som Sveriges Kvinnoorganisationer länge efterfrågat.
• Yrkesintroduktionsanställningar, en de av etableringsinsatser som har allra skevast könsfördelning, avvecklas.
• 10 miljoner avsätts till jobbsprånget, en typ av individuellt anpassad praktik för utländska akademiker där 8 av 10 platser gått till kvinnor och 7 av 10 har fått jobb.

När det kommer till vården så får Sveriges regioner ett förstärkt sektorsbidrag om 2 miljarder i budgeten för 2025, vilket Beatrice Nordling menar är alltför lite för att täppa till de hål som uppstått i deras ekonomier under de senaste årens inflation.