Jag möter Cecilia, som inte vill uppge sitt efternamn, med atypisk autism. Hon har haft kontakt med Försäkringskassan i flera års tid på grund av många sjukskrivningar. Detta efter otaliga försök på arbetsmarknaden. Cecilia insåg till slut att hennes tillstånd aldrig förändrades och ansökte då om sjukersättning.

Hon upplever handläggarna som förstående och har förtroende för dem, men menar att myndighetens regler är väldigt strama. För henne gick hela processen med att bli beviljad sjukersättning smidigt. Hon tror att eftersom hennes utmaningar var så uppenbart genomgripande i både hennes vardag och arbetsliv så var det inga svårigheter att få sjukersättningen beviljad.

Enligt Cecilia är Försäkringskassans regler kring vad som är okej att göra på sin fritid som sjukpensionär utan att det ska anses som ”arbete” otydliga.

– Deras regler säger att man inte får ha en hobby/sysselsättning som kan likställas med ett arbete, men i dag kan väldigt mycket likställas med arbete hur lite det än är. Jag har än så länge ingen hobby att fråga dem om, men jag ogillar att det alltid finns frågetecken kring detta, säger hon.

Cecilia nämner även det mycket låga sjukersättningsbeloppet.

– Jag har både utbildning och viss arbetslivserfarenhet men får ändå bara ut cirka 11 000 kronor efter skatt, som min stadiga sjukersättning på heltid. Det räcker inte långt. Detta gör att jag blir antingen beroende av bidrag som bostadstillägg, eller helt beroende av min sambos goda vilja, säger hon och tillägger:

– Jag hade önskat att Försäkringskassan hade kunnat betala ut en ersättning jag faktiskt kan leva på. I synnerhet när jag har lagt så mycket tid, energi och studielån och försökt otaliga gånger att utbilda mig och arbeta. Men det verkar inte spela någon roll alls. Det är lätt att hamna i en tragisk beroendeställning på grund av den dåliga ersättningen och det påverkar mitt mående negativt att jag inte riktigt kan klara mig själv.

Cecilia berättar att hon var ständigt stressad och utmattad under tiden hon väntade på beslutet från Försäkringskassan. Hon hade uppskattat om hennes handläggare hade föreslagit sjukersättning, istället för att läkaren skulle skicka in en ny sjukskrivning varje år.

– Det är en ganska dramatisk livsomställning att aldrig mer jobba igen och det är ofta mentalt påfrestande så det borde finnas någon form av hjälp att erbjudas där som inte finns i dagsläget.

Försämrat mående för kvinnor med npf i jakt på ekonomiskt stöd

I likhet med Cecilia upplever många ur vår målgrupp i mötet med Försäkringskassan att de inte blir tagna på allvar och att deras mående blivit sämre efter kontakt med myndigheten. Kommunikationen brister ofta mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det är oftast den sökande som tvingas tackla kontakterna sinsemellan. 

Det visar en enkät som projektet Lyssna på oss! har tagit fram (se faktaruta), och som Fempers nyheter har skrivit om tidigare.

Men många av respondenterna har haft mer otur än Cecilia. Exempel från enkätsvar visar att individer har blivit utförsäkrade från Försäkringskassan och fått indraget försörjningsstöd då de på grund av sina funktionsnedsättningar inte klarat av att söka det antal jobb som behövs. Flera vittnar om myndighetens låga kunskap om npf och de svårigheter som det kan innebära. 

När jag intervjuar Miranda från vår målgrupp som har diagnosen autism, beskriver hon att det var svårt att få kontakt med rätt person, att hon blev bollad mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket gjorde henne ännu mer stressad än innan.

– Jag upplevde att de hade svårt att förstå mig. Jag blev runtkastad mellan myndigheterna eftersom båda instanser tyckte att jag kontaktade fel person i sammanhanget. Att bara komma fram till rätt person tog flera timmar. Och jag var väl i princip mer stressad efteråt eftersom när jag kände att jag inte kom fram till någon som faktiskt kunde hjälpa så la jag på istället.

Miranda berättar att hon inte har något tålamod kvar med Försäkringskassan, men medger samtidigt att några av dem varit snälla ändå. På frågan om Miranda anser att Försäkringskassan har tillräckligt med kunskap om npf-diagnoser lyfter hon att myndigheten har dålig koll på att digital information är svår att ta till sig för många i gruppen. Och att hon exempelvis har lättare för att skriva än att ringa och prata med dem i telefon. 

Många myndighetskontakter bryter ner

När vi i projektet Lyssna på oss! läser igenom enkätsvaren är det många som vittnar om att de känner sig ifrågasatta av Försäkringskassan (FK). De upplever att handläggare ofta saknar kunskap om npf-diagnoser och menar att de blir dåligt bemötta.

Det skapar en stress och tar mycket energi, vilket gör att personen känner sig ännu mer utmattad efter kontakt med FK än de gjorde innan. Ingen hänsyn tas till att individen mår dåligt.

I enkätsvaren framkommer att kvinnorna med npf upplever att FK inte informerar om vilka rättigheter de har och att de inte ringer upp på inbokad tid. De upplever att blanketterna är svåra att fylla i. Ofta får individen be en anhörig om hjälp i kontakten med FK. Flera har upplevelser av att myndigheten använder sig av härskartekniker och traumatiserar den sökande. Vissa menar att det gått så långt att det lett till självmordsförsök.

Domstolen gav Yolanda Christoffersson rätt till ersättning

Yolanda Christoffersson som har autism och bipolär sjukdom har haft aktivitetsersättning sedan flera år tills hon fick ett oväntat avslag i januari 2019. Hon är för övrigt en av medarbetarna i projektet Lyssna på oss!. 

Orsaken till avslaget var att hon arbetat heltid med ett filmprojekt i en månad. Detta trots att arbetet var anpassat efter hennes förutsättningar.

– Då drog de slutsatsen att jag kunde arbeta heltid jämt. Efter flera överklaganden vände jag mig till förvaltningsrätten vilket också resulterade i avslag. Därefter vände jag mig till Kammarrätten och där fick jag rätt. Domstolsbeslutet gav mig rätt till aktivitetsersättning och därefter sjukersättning. På grund av domstolsbeslutet kan Försäkringskassan inte neka mig det längre, säger Yolanda Christoffersson.

Hon upplever Försäkringskassans bemötande som väldigt otydligt och respektlöst. Yolanda beskriver hur hon kunde anstränga sig för att vara på en ostörd plats för en inbokad telefontid, men ändå ringde ingen upp på den inbokade tiden.

– Deras blanketter är svåra att fylla i, ibland förstod jag inte vad som menades. När jag behövde hjälp var jag tvungen att ringa kundtjänst och vänta väldigt länge. Svårt att veta vad jag kunde vänta mig för ton från handläggaren som svarade. Ibland var den okej och ibland aningen nedlåtande. Handläggarna tar ingen hänsyn till att man mår dåligt, utan stressar på i samtalet, säger Yolanda Christoffersson. 

I hennes fall så hade hon tur att hon fick hjälp av sin mamma, som tog över kontakten med Försäkringskassan efter första avslaget, då Yolanda Christoffersson gick igenom flera kriser samtidigt. Hennes mamma kände sig också ifrågasatt och misstrodd av myndigheten när hon drev Yolandas ärende.

Efter domstolsbeslutet har dock Yolanda Christoffersson rätt till ersättning från Försäkringskassan. 

Fakta: Lyssna på oss!

Lyssna på oss! är ett treårigt projekt som drivs av Demokratipiloterna med medel från Allmänna arvsfonden. Vårt mål är att öka kunskapen om kvinnor, ickebinära och transpersoner, som tilldelats könet kvinna vid födseln, med ADHD och autism i åldern 16-40 år. 

Tillhör du vår målgrupp och vill vara med och göra skillnad, skicka ett mejl till [email protected] så berättar vi mer.

Vi söker hela tiden volontärer över hela Sverige som vill dela med sig av sina erfarenheter på olika sätt.

Jobbar du inom vård, skola eller myndighet och vill lära dig mer om ADHD och autism. Skicka ett mejl till [email protected]

En del av vad vi kommer göra under projektet är att utbilda yrkesverksamma i bemötande mot personer, framförallt personer som tilldelats könet kvinna vid födseln, med NPF.

Enkätresultat 

• I frågan om förtroende för Försäkringskassan svarar hälften (50%) i enkäten att de inte har något förtroende för Försäkringskassan.

• De flesta har inte känt sig förstådda (38%) i kontakten med Försäkringskassan.
• Näst intill hälften (43%) upplever att Försäkringskassan inte har haft tillräcklig kunskap om NPF.
• (42%) upplever att Försäkringskassan har påverkat dem negativt.

Hur enkäten gjordes: enkäten annonserades på sociala medier, i nyhetsbrev och i tidningar i januari 2023 och pågick till slutet på mars samma år. Cirka 1 000 personer svarade på den.

Carolina Alexandrou, projektmedarbetare Lyssna på oss!