Feminister har mobiliserat i USA efter Trumps seger. De uppmanar till bojkott av män som en slags protest.
En grupp feminister har mobiliserat till följd av Donald Trumps och Republikanernas jordskredsseger i det amerikanska presidentvalet. De vill uppmärksamma och medvetandegöra hur kvinnors rättigheter i allmänhet och rätten till sin egen kropp i synnerhet kommer att stå under reellt hot med Trump i Vita huset.
Förrförra mandatperioden, när Trump var president, protesterade många kvinnor genom att bära rosa, hemmavirkade så kallad ”fittmössor” (”Pussyhats”), som en del av det rikstäckande Pussyhat-projektet i United States 2017 Women’s March.
Namnet ”Pussyhat” syftar på likheten mellan hattarnas övre hörn och kattöron samtidigt som man försökte återerövra ordet ”fitta”. Man anspelade på Trumps kommentarer från 2005 om att kvinnor tillät honom att ”gripa dem i fittan” (”Grab’em by the pussy”)
I USA uppmanar kvinnor till bojkott av män som en slags protest. Detta med syfte att uppmärksamma och medvetandegöra hur kvinnors rättigheter i allmänhet och rätten till ens kropp i synnerhet kommer att stå under reellt hot med Trump i Vita huset.
Bojkotten har fått stort genomslag i sociala medier som TikTok och X, dagarna efter valutgången.
Bakgrunden handlar om Trumps konservativa syn på abortfrågan.
Inspirationen till den här bojkotten kommer från en feministisk rörelse i Sydkorea, vilken mobiliserade under 2018 som en omfattande reaktion på landets problem med hämndporr. Men det #metoo-liknande syftet kom inte att stanna där, utan växte av egen kraft och kom att kritisera misogyni och patriarkala strukturer i en bredare kontext.
4B-rörelsen
Både den i Sydkorea och USA heter 4B-rörelsen, vars namn kommer från ”de fyra b-na” på koreanska som innebär att aktivt avståndstagande från sex, dejtande, barnafödande och giftermål med heterosexuella män.
”Om män inte respekterar våra kroppar – då ska de inte heller få tillgång till våra kroppar”, skriver en kvinnlig användare på TikTok.
Till SVT berättar Nicole Dular, forskare i filosofi vid Maryland University, att fenomenet är långt ifrån nytt.
Historiskt sett har sexstrejker i flera länder och konflikter använts som ett kvinnligt protestverktyg.
Det förekom redan under antiken i Aristofanes frispråkiga komedipjäs Lysistrate, som handlar om hur titelpersonen, som tillsammans med nästan alla kvinnor i Aten och Sparta sexstrejkar för att få slut på det peloponnesiska kriget (som varade i tjugo år när pjäsen skrevs) och tvinga männen till fredsförhandlingar.