Spanien har uppnått stora förbättringar gällande lönegapet. Under åren 2012 till 2022 minskade lönegapet från 18,7 till 8,7 procent. Det visar en rapport från den spanska tankesmedjan Funcas.

I EU i stort sjönk lönegapet under samma tioårsperiod från 16,4 till 12,7 procent.

Det här resultatet kommer tack vare politiska beslut och regeländringar som lett till ökad lönetransparens, höjd minimilön och en skyldighet för arbetsgivare att ta fram jämställdhetsstrategier, konstateras i undersökningen.

Höjd minimilön gynnar kvinnor

Enligt rapportförfattarna är en av de största bidragande orsakerna till det minskade lönegapet den minimilön som har höjts rån 735 euro i månaden 2018 till 1 080 euro år 2023. En höjning som framför allt har gynnat kvinnor, eftersom det framför allt är de som har löner på miniminivå.

Demografin har också delvis påverkat siffrorna. Många äldre kvinnor har under den undersökta tidsperioden gått i pension och fler och fler yngre kvinnor skaffar sig en högre utbildning och går in på mer välbetalda arbeten på arbetsmarknaden. I Spanien är det i dag 54 procent av de unga kvinnorna som har eftergymnasial utbildning. Medan samma siffra för männen är 45 procent.

Spanska feminister har spelat avgörande roll

Spanska feministers och den feministiska rörelsens mobilisering i frågor som rör arbetslivet och orättvisa löner identifieras som avgörande för att ha ökat medvetenheten kring de ojämställda lönerna. 

Inte minst på de internationella kvinnodagarna har tiotusentals människor deltagit i manifestationer i storstäderna Barcelona och Madrid, vilket har bidragit till att sprida kunskap och ökat trycket i frågan.

– Efter könsbaserat våld är ojämlikhet i arbetet förmodligen den näst största (feministiska) frågan, säger Yolanda Besteiro, ordförande för kvinnorättsorganisationen, Federación mujeres progresistas, i en intervju med the Impact som bevakar feministiska frågor.

Feministiska organisationer har också samarbetat med landets främsta fackföreningar för att driva på för att obligatoriska policyer ska implementeras i företag och förhandlas fram i kollektivavtal.

Lagändringar för minskat lönegap i företag

Två lagändringar från 2020 är två andra nyckelfaktorer som också har bidragit till den snabba minskningen av lönegapet. 

Den ena handlar om att alla företag med fler än 50 anställda är skyldiga att upprätta en jämställdhetsplan. Något som innan 2020 endast avkrävdes företag med 250 eller fler anställda. De har planerna ska tas fram i samarbete med arbetarna och facken. De innehåller också könsuppdelad statistisk som gör det möjligt att säkerställa att planerna följs.

Fackets roll är just att analysera den könssegregerade lönestatistiken och förhandla med arbetsgivaren utifrån den för att förbättra lönerna i en jämställd riktning. 

Påtvingad deltid för att klara jobb och omsorg

Men lönegapet är betydligt större om man ser till årslöner, eftersom många kvinnor arbetar deltid. 

Hushållsarbete, men framför allt omsorgsarbete i hemmet och kring anhöriga faller i stort på kvinnor. 75 procent av alla deltidsanställningar i landet innehas därför av kvinnor.

– Den överbelastning av vård som faller på kvinnorna leder till stora orättvisor, och en av de största är just löneskillnaderna,” Eva Fernández Urbón, nationell sekreterare för jämställdhet hos facket CSIF, som representerar många offentliganställda, till Impact.

Hon säger att i delar av landet ligger man efter generellt och följer inte de lagar som finns sedan 2020.

Fernández Urbón är inne på att det krävs större flexibilitet i arbetslivet. Att kvinnor måste kunna ges större frihet när det handlar om när hon arbetar sina timmar, så att hon kan ha en heltidstjänst men ändå exempelvis lämna och hämta på förskola och skola. 

Ett av fackets förslag är så kallade ”timbanker” det vill säga att ha flexibilitet på arbetsplatsen att ta ut tid mot att jobba in den senare under dagen eller under veckan.