Regeringen har beslutat att utreda möjligheten att avskaffa eller korta betänketiden vid skilsmässa. Framför allt när det förekommer våld i relationen. Samt att se över regelverket för bodelningar, som ofta blir en del av fortsatt eftervåld i relationer där det redan utövas våld inklusive ekonomiskt våld.
På måndag eftermiddag höll justitieminister Gunnar Strömmer (M) och Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, en presskonferens och informerade om att en utredare nu har fått i uppdrag att utreda två områden för att underlätta för kvinnor som utsätts för våld i relationer att skilja sig och genomgå en bodelning.
Det handlar om att motverka mäns våld mot kvinnor inklusive ekonomiskt våld. Och åtgärderna rör förkortad betänketid vid äktenskapsskillnad och förenklad bodelningsprocess. Beslutet kommer efter hårda och långvariga påtryckningar från kvinnoorganisationer i Sverige.
– Från regeringens sida så är det vår uppfattning att ekonomiska faktorer inte ska kunna sätta stopp för den som vill eller behöver lämna en destruktiv relation, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) under pressträffen och fortsätter:
– Det är helt centralt att den som har bestämt sig för att lämna en våldsam partner inte ska mötas av hinder på vägen mot ett nytt liv.
Bodelningsprocessen ska inte få vara del av eftervåldet
Första delen rör alltså regelverket för bodelningar. Regeringen vill att utredaren ska se hur man kan säkerställa en snabbare process och bättre tillvarata den svagaste partens rätt under bodelningen.
Målet är att det ska gå snabbare att få till en bodelning i framtiden. I dag finns ingen tidsgräns och bodelningar kan därför dra ut på tiden, ibland upp till flera år.
Utdragna bodelningar blir ofta väldigt jobbiga, stressiga och dyra för kvinnor som brutit upp från våldsamma och kontrollerande män. Dessa män fortsätter inte sällan att aktivt försvåra processen.
Regeringen vill att utredaren ska se om det går att begränsa tiden för hur lång tid en bodelning får ta. Och vilka verktyg som kan användas och vilka lämpliga följder det kan få om tidsgränsen inte respekteras, sade justitieminister Strömmer under presskonferensen.
Han var också inne på att det behövs striktare regler för hur kostnaderna för bodelningsförrättaren ska delas. Enligt nuvarande regelverk ska kostnaderna delas lika. Detta vill regeringen nu ändra på.
– Utgångspunkten bör vara att den som orsakar kostnaden bör stå för den kostnadsökning som det orsakar, säger Gunnar Strömmer.
Det är mycket dyrt med bodelning, därför bör även ersättningsgarantin, det vill säga möjligheten att få delar av kostnaderna täckta, ses över.
Utredaren ska även ta ställning om det går att förbättra kunskapen hos bodelningsförrättarna om mäns våld mot kvinnor och vilka regler som ska gälla när en person försöker dra ut på och hindra bodelningensprocessen.
Ingen betänketid vid skilsmässa om mannen utövar våld mot kvinnan
Den andra delen i utredningen handlar om betänketid vid äktenskapsskillnad. Betänketiden vid skilsmässa är i dag minst sex månader. Det gäller om det finns barn under 16 år i familjen, eller om bara en av makarna vill skiljas, och syftet är att motverka förhastade skilsmässor.
Den här betänketiden bör avskaffas eller kraftigt reduceras om mannen utövar våld mot kvinnan i äktenskapet, menar regeringen.
– Det är svårt att motivera betänketid när det finns dokumenterat våld i äktenskapet, säger Strömmer.
I slutänden handlar det om att regeringen vill stärka skyddet för den som vill separera.
Utredare är Margareta Brattström, domare i Högsta domstolen, och rapporten ska lämnas till regeringen senast den 15 december 2025.