Expertnätverket Lönelotsarna visar i en ny rapport – deras åttonde sedan nätverket bildades 2015 – att lönerna inom kvinnodominerade yrkesgrupper halkar efter allt mer.

Trots att samtliga kollektivavtal har skrivningar om jämställda löner består och ökar alltså löneskillnaderna. Enligt rapporten beror det på att avtalskonstruktionerna för hur lön sätts på arbetsmarknaden fungerar olika för kvinnor och män.

Rapporten som har tagits fram i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer visar på strukturella löneskillnader. I kvinnodominerade yrkesgrupper, det vill säga i yrken som har mer än 60 procent kvinnor, är lönen lägre jämfört med likvärdiga yrken som är mansdominerade eller har jämn könsfördelning.

Dessa löneskillnader kan inte förklaras med sakliga skäl, såsom olika krav eller svårighetsgrad i arbetet eller de anställdas prestation och skicklighet.

Värdediskriminering orsak till löneskillnader

Orsaken till löneskillnaderna, menar Lönelotsarna, handlar om det som benämns som värdediskriminering. Definitionen av detta begrepp är ”yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas, och därmed betalas, lägre än yrken med liknande kvalifikationskrav som i huvudsak innehas av män.”

Värdediskriminering, till skillnad från annan form av diskriminering, riktar sig strukturellt mot grupper i stället för individer.

En viktig aspekt i diskussionen om värdediskriminering gäller könsfördelningen inom offentlig sektor kontra privat sektor, vilket rapportörerna har tagit i beaktande för sin kartläggning.

Den förstnämnda domineras till antalet av kvinnor (984 000) medan männen är färre (384 000). I privat sektor är könsfördelningen den omvända, 1 221 000 kvinnor och 1 908 000 män.

Några slutsatser från nämnda rapport är att lönegapet 2023 mellan kvinnodominerade yrken och övriga likvärdiga yrken på arbetsmarknaden var 20 procent, vilket innebär i genomsnitt 8 900 kronor lägre månadslön.

Lönelotsarna skriver att det strukturella lönegapet minskade från 22 procent år 2015 till 19 procent 2018 och 2021, för att sedan öka på nytt. 

En viktig observation gäller synen på olika yrkesgruppers insatser (och hur detta värderas lönemässigt), i relation till bekämpningen av gängkriminalitet som dominerat dagordningen i Sverige.

Poliser har fått en genomsnittlig lönehöjning på 3 500 kronor genom en särskild satsning från regeringen för att bekämpa kriminalitet. De kvinnodominerade yrkesgrupperna såsom socialsekreterare, grundskollärare och förskollärare har inte fått någon motsvarande satsning, trots att kravnivån i dessa yrken ofta är högre än för poliser. Löneskillnaden 2023, enligt Lönelotsarna, mellan polis och förskollärare låg på 6 100 kronor.

Strukturella löneskillnader går att göra något åt

De strukturella löneskillnaderna går dock att förändra till kvinnodominerade yrkesgruppers fördel, fastslår rapporten. Förutsättningen är att alla parter, både fack och arbetsgivare såväl som regering och riksdag, tar ansvar för helheten.

Diskrimineringslagstiftningen och de nationella jämställdhetsmålen ska inte vara underordnade arbetsmarknadens parters förhandlingslösningar. Lönelotsarna föreslår därför att regeringen bör avsätta tillräckliga medel för att genomföra DO:s tillsynsuppdrag av lönekartläggningsbestämmelserna. 

En återkommande förklaring till skillnaderna i lönenivåerna i de olika yrkesgrupperna brukar handla om att lönen ger en bild av utbuds- och efterfrågeförhållanden och därigenom blir marknadsbestämd.

Det är dock inte givet vilken betydelse marknaden har för lönebildningen, eftersom förhandlingar, avtal och andra bestämmelser reglerar den. Lönelotsarna menar att det krävs en skärpning av diskrimineringslagen så att ”det anges i vilka fall bevisade svårigheter att rekrytera rätt kompetens, det som kallas marknadslöneläget, ska vara ett giltigt skäl för avsteg från likalöneprincipen”.