Många kvinnor som lider av klimakteriebesvär behandlas med olika former av hormonbehandlingar. Nu visar en studie av sju olika hormonbehandlingar att risken för exempelvis blodpropp och stroke skiljer sig åt beroende på verksam substans och i vilken form behandlingen ges. Plåster gav lägre risk.
Den nya studien från Uppsala universitet beskrivs som den största och mest omfattande i världen av hormonpreparat som skrivs ut mot klimakteriebesvär. Äldre studier har varit mer begränsade vad gäller typ av behandling och därför har det funnits behov av en bredare studie, förklarar forskarna.
– Det finns en oro bland kvinnor för att hormonbehandling vid klimakteriet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den oron grundar sig på äldre studier som gjordes för över 20 år sedan och som bara undersökte en typ av behandling. Sedan dess har det kommit många nya preparat och vår studie visar att de tidigare slutsatserna inte gäller alla typer av behandlingar, säger Therese Johansson, postdoktor och huvudförfattare till studien som ingår i hennes avhandling vid Uppsala universitet.
Används av hundratusentals svenskar
När kvinnor hamnar i klimakteriet, vilket brukar ske ungefär vid 50–60-årsåldern sjunker nivån av östrogen kraftigt vilket kan orsaka en rad olika besvär där värmevallningar och humörsvängningar kanske tillhör de kändaste men där även huvudvärk och sömnsvårigheter ingår, liksom en ökad risk för benskörhet. Det är för att komma till rätt med dessa besvär som hormonbehandlingar brukar erbjudas den som befinner sig i klimakteriet.
Hormonbehandlingar har funnits sedan 1970-talet och i dagsläget uppskattas hundratusentals kvinnor i Sverige ta del av hormoner för sina klimakteriebesvär. Inledningsvis fanns få alternativ, bara en variant av hormonbehandling erbjöds. När en studie under 1990-talet visade att behandlingen var kopplad till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar var det många som slutade ta hormoner, och oron för hormonbehandlingar har ofta levt kvar trots att det i dag finns betydligt fler varianter. I takt med att fler preparat har tagits fram, och då dessa också kan tas på olika sätt, utöver exempelvis tabletter också i spray- eller plåsterform, har användningen ökat kraftigt under de senaste åren.
Tabletter, plåster och spiral
I den nya studien har forskarna dokumenterat effekterna av sju olika hormonbehandlingar mot klimakteriebesvär som tas i tablettform, med plåster eller med hjälp av hormonspiral. Studien är stor och omfattar om kring en miljon kvinnor mellan 50–58 år. Den bygger på uttag av receptbelagda hormonbehandlingar i Sverige mellan 2007–2020. Kvinnorna följdes under en tvåårsperiod från dess att de hade börjat en hormonbehandling. Forskarna har sedan jämfört risken för blodpropp och hjärt-kärlsjukdom mellan de kvinnor som hämtade ut hormonbehandling och de som inte gjorde det.
Studien visar att riskerna med hormonbehandling skiljer sig åt dels beroende på verksamt ämne, dels i vilken form den tas. Tibolon är en syntetisk hormonmedicin som kunde kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, däremot ingen ökad risk för blodpropp.
Olika risker för olika sjukdomar
Hormonmedicin som innehöll både östrogen och progesteron gav istället en ökad risk för blodpropp och för djup ventrombos. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke på grund av tibolon är enligt forskarna en av tusen kvinnor, medan risken att drabbas av djup ventrombos efter kombinationsmedicin beräknades till sju av tusen kvinnor per år.
– Det är viktigt att både läkare och kvinnor är medvetna om riskerna med hormonbehandling vid klimakteriet och framför allt att de befintliga preparaten medför olika hög risk för blodpropp och hjärt- och kärlsjukdomar. Speciellt tibolon var förknippat med ökad risk för stroke och hjärtinfarkt . Tibolon används i Europa, men är inte godkänt i till exempel USA. Vi hoppas att vår studie kommer att leda till att läkemedlet också tas ur bruk här, säger Åsa Johansson som är studiens seniora författare lliksom forskargruppledare vid Uppsala universitet och Scilifelab.
Lägre risk med hormonplåster
En viktig upptäckt i studien är att hormonbehandling genom plåster inte är kopplad till samma risk, och därför anser forskarna att det är en viktig framgång som kan minska riskerna som har kopplats till andra former av hormonbehandling.
– Nästa steg i vår forskning blir att utveckla strategier för att identifiera de kvinnor som har en ökad risk för vissa sjukdomar i samband med att de använder hormonella läkemedel. På så sätt kan vi vägleda patienter till det läkemedel som är mest lämpligt för varje enskild person och drastiskt minska antalet biverkningar, säger Åsa Johansson.
