Nyheter

ICJ:s beslut en ”milstolpe” enligt palestinska organisationer

Många palestinier hade förväntat sig och hoppats på att ICJ skulle kräva en omedelbar vapenvila i fredags, men trots att ett sådant krav uteblev anser palestinska organisationer att det utgör en milstolpe.

Internationella domstolen (ICJ) anser att åtminstone delar av Sydafrikas anklagelser om att Israel bryter mot folkmordskonventionen är troliga och att domstolen bör utreda dessa, något som kommer att ta flera år. Domstolen krävde däremot i fredags att Israel omedelbart ska vidta sex provisoriska åtgärder för att undvika folkmord. ICJ uttalade sig inte om vapenvila i Gaza, något många palestinier hade hoppats på. 

Besvikelsen var stor hos många Gazabor som hade satt sitt hopp till att Internationella domstolen explicit skulle kräva en vapenvila. Flera kommentatorer, inklusive palestinska organisationer som al-Haq, al-Mezan och Palestinian Centre for Human Rights (PCHR) menar att domstolen gav en implicit sådan order eftersom de sex provisoriska åtgärderna som ICJ kräver av Israel ”inte kan utföras utan ett fullständigt eldupphör”, skriver organisationerna i en kommentar till vad de kallar en ”milstolpe”. 

ICJ är ett av FN:s huvudorgan och dess främsta rättsliga instans. ICJ har ännu inte yttrat sig om Sydafrikas anklagelser mot Israel stämmer, endast att man anser att fallet faller under deras jurisdiktion och att det finns trovärdiga risker för att ”åtminstone vissa” av Sydafrikas påståenden om att Israel bryter mot folkmordskonventionen är sannolika. 

Huruvida rätten kommer att besluta att Israel faktiskt begår folkmordshandlingar i Gaza kan ta flera år att få reda på, och därför hade Sydafrika krävt flera provisoriska åtgärder, eller nödåtgärder som på ett mer direkt sätt kan påverka läget i för palestinierna i Gaza här och nu. Flera av dessa åtgärder krävde också ICJ att Israel omedelbart ska vidta. Palestinas utrikesminister Riyad al-Maliki menade efter beslutet i fredags att domarna agerade för ”humanitet och internationell rätt”.

– ICJ:s beslut är en viktig påminnelse om att ingen stat står över lagen. Detta bör fungera som en väckarklocka för Israel och aktörer som har möjliggjort dess inrotade ansvarsfrihet, säger han, rapporterar Reuters. 

Netanyahu: Falsk anklagelse

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu å sin sida kallade Sydafrikas anklagelser mot Israel ”vidriga”, och han betonade att Israel respekterar internationell rätt men att landet har rätt att försvara sin befolkning. 

– Anklagelsen om folkmord mot Israel är inte bara falsk, den är skandalös och anständiga människor överallt måste förkasta den, rapporterar Reuters. 

Bland de provisoriska åtgärderna som domstolen kräver är att Israel ska avhålla sig ifrån alla handlingar som skulle kunna falla under folkmordskonventionen och försäkra sig om att de israeliska trupperna inte utför några folkmordshandlingar i Gaza. Israel måste enligt de 17 domarna i ICJ göra allt i sin makt för att undvika att döda palestinier som är en skyddad grupp enligt folkmordskonventionen, undvika att orsaka dem fysiska eller psykiska skador, eller att skapa oacceptabla levnadsvillkor i Gaza, eller hindra palestinier att föda barn. Israel ska också förhindra och bestraffa uppvigling till folkmord, vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att försäkra att humanitär hjälp når civila i Gaza, samt bevara bevis på folkmord och rapportera till ICJ om sina åtgärder inom en månad.

Stor enighet bland ICJ:s domare

Det rådde stor enighet bland de 17 domarna i ICJ kring de provisoriska åtgärderna som antogs med siffrorna 15–2 i de flesta fallen, och 16–1 i ett par fall då den israeliska ad hoc-domaren Aharon Barak röstade för två av åtgärderna, bland annat om humanitär hjälp till Gaza. Julia Sebutinde från Uganda var den enda domaren som röstade emot alla de sex provisoriska åtgärderna. 

– Israel måste vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att möjliggöra tillhandahållandet av brådskande grundläggande service och humanitär hjälp, sade chefsdomare Joan Donoghue när beslutet meddelades och nådde människor runt om i världen genom åtskilliga mediers direktsändning från Haag.

Hon läste också upp ett citat från FN:s humanitäre chef, Martin Griffiths, som i början av januari beskrev läget i Gaza som en plats ”av död och förtvivlan” där familjer sover utan skydd, där platser som folk har tagit skydd i attackeras, där sjukvårdsanläggningar attackeras och där en folkhälsokatastrof är på väg att bryta ut och där omkring ”180 palestinska kvinnor föder barn dagligen i detta kaos” och där ”svält väntar runt hörnet”. 

ICJ hänvisade också till att Världshälsoorganisationen WHO har uppskattat att omkring 15 procent av alla kvinnor som föder barn i Gaza sannolikt kan få komplikationer i samband med förlossningen, och att bristen på sjukvård innebär en ökad risk för mödra- och barnadödligheten. Sammantaget anser ICJ därför att läget i Gaza allvarligt riskerar att förvärras innan rätten kan komma fram till en slutlig bedömning. 

– Den katastrofala humanitära situationen i Gazaremsan löper allvarlig risk att förvärras ytterligare, sade när hon meddelade vilka krav på åtgärder domstolen ställer på Israel i nuläget.

”Viktigt historiskt dokument”

Joan Donoghue redogjorde också för Sydafrikas argument för att israeliska politiker har visat på en avsikt för folkmord och läste upp flera av de mest allvarliga sådana som Israels försvarsminister Yoav Gallant som i oktober förra året strax efter Hamas dödliga attack i Israel uppmanade till en fullständig belägring av Gaza, att varken el eller bränsle skulle släppas in, och att han kort därefter, den 10 oktober, talade till de israeliska trupperna och då förklarade att alla hinder hade undandragits. Chefsdomaren citerade också den israeliska presidenten Isaac Herzog som den 12 oktober hävdade att det var ”en hel nation” som var ansvarig för Hamas terrorattack, och menade att Gazaborna borde ha gjort uppror mot Hamas. ICJ noterade också att flera av FN:s särskilda rapportörer i november varnade för risker för folkmord i Gaza, och för israelisk ”folkmordsretorik” gentemot palestinier.

– Det skapar ett viktigt historiskt dokument som kanske inte kommer att förändra saker på marken i detta ögonblick men kan bli grundläggande i framtida förhandlingar under nya regeringar, säger Juliette McIntyre, expert på internationell rätt, till Courthouse News. 

Och liksom Palestina ser Sydafrika ICJ:s utslag i fredags som en seger. 

– Det här fallet handlar väldigt mycket om internationella organ, att försäkra att de tar sitt ansvar för att skydda oss alla, som globala medborgare, säger Sydafrikas utrikesminister Naledi Pandor till reportrar efter att ICJ:s beslut hade offentliggjorts. 

Hon hade helst sett att ICJ också krävde ett uttalat eldupphör, och menar att det är en förutsättning för att till exempel förse Gazaborna med humanitär hjälp:

– Jag anser att för att följa den ordern krävs det ett eldupphör. Utan det fungerar inte kravet, säger hon men lägger till att hon ändå är nöjd med de provisoriska åtgärder som ICJ faktiskt kräver av Israel. 

Välkomnas av Amnesty International

ICJ sade också att rätten är allvarligt oroad över den israeliska gisslan i Gaza och uppmanade Hamas och andra väpnade grupper att omedelbart släppa dem. Men medan ICJ:s begäran av Israel är juridiskt bindande är Hamas inte bundna av ICJ då dess jurisdiktion endast rör de parter som är medlemmar av folkmordskonventionen – endast stater är medlemmar av ICJ. Däremot måste även Hamas respektera internationell rätt, och tagandet av gisslan utgör ett krigsbrott. Sydafrika hade också krävt att ICJ skulle begära ett omedelbart eldupphör av Israel, något rätten alltså inte gjorde. Detta har av vissa experter tolkats som ett implicit erkännande av Israels rätt att försvara sina medborgare efter Hamas attack den 7 oktober 2023, i vilken 1 200 israeler dödades, rapporterar BBC.

Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard välkomnar ICJ:s beslut:

– Det sänder ett tydligt budskap att världen inte kommer att tyst stå vid sidan om när Israel genomför en skoningslös militär kampanj för att decimera Gazas befolkning och släppa lös död, fasa och lidande mot palestinier på en aldrig tidigare skådad nivå, säger hon på organisationens hemsida.  

Anmälan om krigsbrott i ICC

Det var i slutet av december som Sydafrika lämnade in sin anmälan mot Israel till ICJ, som bildades 1945 i San Francisco. Sedan Sydafrika inkom med sin anmälan till ICJ har också flera länder, bland annat Mexiko och Chile, begärt att en annan domstol i Haag, Internationella brottmålsdomstolen (ICC), ska utreda om det begås krigsbrott i Gaza. Anmälan till ICC görs på grund av ”växande oro” över hur civila har blivit måltavlor i Israels krig i Gaza.

Mexikos och Chiles respektive anmälningar riktas mot båda krigförande parter i Gaza, och ICC kan, till skillnad från ICJ, pröva om enskilda individer har gjort sig skyldiga till krigsbrott. Enligt Mexikos utrikesministerium är ICC rätt plats för att avgöra om parter har begått krigsbrott oavsett om de har utförts av representanter för ”ockuperande makten eller den ockuperade makten”. Enligt ett uttalande vidtar Mexiko och Chile denna åtgärd på grund av ”en växande oro över den senaste eskaleringen av våd, särskilt mot civila måltavlor”. Mexiko hänvisade bland annat till FN-rapporter om händelser som ”skulle kunna utgöra brott under ICC:s jurisdiktion”, rapporterar Reuters. 

Israel har inte ratificerat Romstadgan som ligger till grund för ICC, eller krigsförbrytartribunalen som den också kallas, och anser därför att domstolen inte har jurisdiktion. Men domstolen kom 2021 fram till att man har jurisdiktion på alla ockuperade palestinska områden – inklusive Gaza – och har sedan dess en pågående utredning om brott begångna av alla parter, som även omfattar Israel. ICC:s åklagare Karim Khan har också betonat att domstolen har jurisdiktion över såväl eventuella krigsbrott som Hamas utförde i Israel den 7 oktober förra året, som eventuella israeliska krigsbrott i Gaza sedan dess.