Regeringen avskaffade nyligen alla statsbidrag till svenska fredsorganisationer samtidigt som försvarsanslagen under några år har ökat från omkring 40 miljarder kronor till nästan 120 miljarder. Fempers nyheter har talat med Linda Åkerström, Svenska Freds, och Malin Nilsson, Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet, om vilka problem de ser liksom hur de anser att motståndet för fred och mot militarisering bör se ut framåt?
Fempers nyheter har intervjuat Linda Åkerström, policychef för Svenska Freds och sakkunnig i vapenexportfrågor, och Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF). Både Linda Åkerström och Malin Nilsson pekar ut Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina den 24 februari 2022 som en historiskt avgörande vändpunkt för normaliseringen av militarismen i Sverige. Allra tydligast manifesterades den i den svenska Natoansökan, som innebar Sverige bröt en 200-årig tradition som hållit undan landet från krig.
Linda Åkerström anser att Rysslands krigföring medförde ett momentum för aktörer som tror och tjänar på militarisering att snabbt få igenom stora förändringar:
– I ett samhälle där det råder krigsstämning dominerar rädsla, och det kan också leda till kortsiktiga och drastiska beslut, en snäv debatt och omprioriteringar från civil till militär verksamhet som också i längden får stora konsekvenser på andra områden i samhället, säger hon.
Malin Nilsson menar att det som händer i Sverige inte är unikt utan del av en global trend av upprustning och ökade spänningar. IKFF har länge pekat på en ökad militarisering av den svenska debatten, men att Rysslands invasion av Ukraina gjorde att den utvecklingen eskalerade.
– Utöver det hot som Rysslands aggressiva och folkrättsvidriga agerande utgör, står vi i dag inför en mängd andra stora utmaningar kopplade till vår säkerhet, från klimathot till globala pandemier, men att ens påpeka det kan få en stämplad som landsförrädare. Det är otroligt oroväckande, säger Malin Nilsson.
En ”riktad attack” mot fredsrörelsen
Vare sig Svenska Freds eller IKFF säger sig ha blivit förvånade över avskaffandet av det statliga stödet till flera fredsorganisationer. Beskedet kom ändå som en chock – inte minst på grund av hur det har kommunicerats.
– Tyvärr blev vi inte förvånade när beskedet kom i december, men vi är ändå chockade över hur regeringen gått till väga, säger Malin Nilsson.
Hon menar att indragningen av det statliga stödet till fredsrörelsen beror på att det har skett en förskjutning i hur man ser på civilsamhället och demokratisk debatt. Att uppmuntra debatt och organisering har en lång tradition i Sverige, men nu ses civilsamhället plötsligt som ett hot mot regeringens och Sverigedemokraternas politik.
– Vi samarbetar med kvinnorättsaktivister över hela världen och många av dem drabbas själva av regeringens förändrade prioriteringar. Många är chockade över hur snabbt Sverige kunde gå från en feministisk utrikespolitik till detta. Vi har även blivit kontaktade av utländska journalister som undrar vad det är som händer. Bilden av Sverige förändras just nu otroligt snabbt, säger Malin Nilsson.
Enligt Linda Åkerström fick inte Svenska Freds någon motiveringutöver att det handlar om omprioriteringar inom ramen för regeringens reformagenda för biståndet. Det handlar dock inte om biståndsmedel utan om medel som kom från ett annat budgetområde i statsbudgeten, ”internationell samverkan”. Dessa medel som Svenska Freds fick genom myndigheten Folke Bernadotteakademin (FBA) var öronmärkta pengar för civilsamhället med syfte att främja dialog och debatt i Sverige och globalt om internationell fredsfrämjande verksamhet, nedrustning och ickespridning, säkerhetspolitik, unga, fred och säkerhet, kvinnor fred och säkerhet.
– Det är svårt att se beslutet som något annat än en riktad attack mot de röster som kritiserat och granskat regeringens politik i en rad frågor, bland annat Natomedlemskapet. Det är tydligt att regeringen inte ser en roll för eller värde av ett civilsamhälle som har möjlighet att granska eller främja en bred debatt i säkerhets- och försvarspolitiska frågor, säger Linda Åkerström.
Svenska Freds fick besked från Folke Bernadotteakademin före sommaren förra året om att årets ansökningsomgång inte skulle öppnas upp utan var lagd på is.
– Vi gjorde flera försök till dialog med regeringen och utrikesdepartementet men det hörsammades inte. Först den 22 december kom beslutet, i FBA:s nya regleringsbrev. Så, ja det var en chock att detta nära 100-åriga stöd helt kapades utan dialog, möjlighet till omställning eller debatt.
Nya medlemmar efter beskedet
Beskedet har inte inneburit någon negativ inverkan på medlemsantalet hos Svenska Freds, snarare tvärtom har många reagerat med bestörtning och därför växlat upp engagemanget förklarar Linda Åkerström:
– Många av våra medlemmar blev såklart oroliga, arga och chockade. Vi har också mötts av starkt stöd och många människor söker sig till oss som nya medlemmar. Den senaste månaden har vi vuxit med 1 500 nya medlemmar. Många reagerar på den starkt militariserade politik som förs nu och ser det här beslutet som ytterligare ett steg i helt fel riktning.
Vad gäller de utmaningar fredsrörelsen står inför de kommande åren och hur motståndet ser ut talar både Linda Åkerström och Malin Nilsson om vikten av en hållbar finansiering:
– Tidigare kämpade vi för att få upp våra frågor i debatten men nu är krig och fred något som talas om och debatteras dagligen. Det ökar behovet av fredsröster men är också svårt att hinna med att göra det jobbet med redan mycket begränsade resurser, säger Linda Åkerström och nämner en granskning av Sveriges största vapenföretag Saabs marknadsföringsbudget som 2023 låg på 2,3 miljarder svenska kronor. Den budgeten var mer än 100 gånger så stort som det statliga stöd som tidigare gavs från Folke Bernadotteakademin till de 18 organisationer som arbetar med fred och säkerhetsfrågor.
Ses inte längre som legitima experter
Svenska Freds underlag och kampanjer har genom åren lett fram till viktiga politiska beslut och samhällsförändring i Sverige. Organisationens kontakter med internationella fredsorganisationer, gräsrötter och aktivister har också använts av svenska myndigheter.
Malin Nilsson anser att motståndet från regeringen är enormt och att det direkt påverkar IKFF:s överlevnad som organisation. Även den militariserade debatten utgör också ett problem: Organisationens analyser och perspektiv når helt enkelt inte ut eftersom de inte längre ses som legitima aktörer eller experter.
– Vi har en fantastisk medlemsrörelse som engagerar, utbildar och opinionsbildar i våra frågor, men utan resurser kan vi inte fortsätta bedriva det resurskrävande arbetet att granska makten, påverka policyarbete och upprätthålla internationella samarbeten med våra systersektioner i konfliktländer, säger Malin Nilsson.
Hur kommer finansieringen gå till framöver, och vilka aktiviteter kommer ni att prioritera för era respektive organisationer?
– Svenska Freds medlemmar och gåvogivare blir ännu viktigare än tidigare för möjligheten att bedriva vårt arbete. Att fortsätta växa som medlemsrörelse är därför en prioritet för oss, säger Linda Åkerström.
Malin Nilsson är inne på samma spår:
– Medlemmar är kärnan i vårt arbete och som rörelse behöver vi nu kraftsamla för att se till att vår röst inte tystnar. Det är medlemmarna som har sett till att IKFF har överlevt i över 100 år och det kommer det att fortsätta att vara, säger hon och understryker att behovet av ett feministiskt fredsarbete aldrig har varit större:
– Vi behöver privata givare som vill göra en stor insats för att säkra verksamheten så att vi kan fortsätta granska, informera och upprätthålla den organisation vi har byggt upp under många år, säger Malin Nilsson.
