Sedan 1982 har könsstympning varit olagligt i Sverige. Trots det räknar Socialstyrelsen med att 13 000 till 23 000 flickor under 18 år riskerar att få sitt underliv sönderskuret. Detta fruktansvärda övergrepp måste få ett slut och den flicka eller kvinna som utsätts måste få stöd och vård.

I dag är det internationella dagen mot könsstympning, en dag som verkligen behöver uppmärksammas. Och just i dag kan man läsa om sjuttonåriga Hani i Svenska Dagbladet. Hon var 8 år när hon hörde skriken från de äldre flickorna, skrik så hemska att de fick henne att vilja fly. Men i försöket till flykt togs hon fast av sin egen mor och utsattes för grov könsstympning.

Minst 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen är könsstympade och riskerar att drabbas av sjukdomar, komplikationer vid graviditet, smärtor vid sex och psykiska problem. Beräkningar från Unicef visar på att ytterligare fyra miljoner flickor riskerar att utsättas för övergreppet varje år.

Ett övergrepp som är extremt smärtsamt och oftast sker utan bedövning. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort eller prickas med vassa föremål. Den grövsta formen innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas helt. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera. Ni hör, det här är fruktansvärda övergrepp. Övergrepp som måste motarbetas.

Könsstympning är dock inte bara en fråga om ett fysiskt övergrepp; det är en attack på kvinnors integritet och rättigheter. Det är ett övergrepp som i många delar av världen används för att kontrollera flickors och kvinnors oskuld och sexualitet. Det är en praxis som grundar sig i normer som hör hemma i historien.

För att bryta dessa destruktiva normer och mönster måste vi först förstå dess omfattning och konsekvenser. Könsstympning äger rum över hela världen. Det är en form av övergrepp som tystas ner och förtigs, vilket gör att det är dags för oss att höja våra röster och kräva förändring.

Vi behöver genom en aktiv feministisk utrikespolitik se till att förebygga att övergreppen sker genom samverkan med organisationer som arbetar på plats i de länder där övergreppen är vanligt förekommande. Men vi behöver också se till att den som drabbats får stöd. Många gånger är det ett otroligt litet ingrepp från vården som krävs för att stoppa lidandet. Därför vill vi socialdemokrater bland annat lagstifta om att alla medlemsländer ska ha ansvar för att informera om de kliniker som utför klitoriskirurgi. Då krävs det information men också en politisk vilja om att prioritera flickors och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

I veckan når förhoppningsvis förhandlingarna om den nya lagstiftningen för att stoppa mäns våld mot kvinnor sitt slutskede. Om lagstiftningen godkänns kommer den innehålla krav på kriminalisering av könsstympning och att det erkänns som en form av våld mot flickor och kvinnor. Det är bra!

Tillsammans kan vi arbeta för en värld där varje flicka och kvinna lever utan rädsla för könsstympning. Men också en värld där den som utsatts inte känner skam för att söka den vård man har rätt till, eller där vårdpersonalen faktiskt ställer de frågor som krävs till drabbade kvinnor.

Det kräver mod och beslutsamhet. Vi behöver vara de röster som hörs och de som står sida vid sida för att utrota det här fruktansvärda övergreppet och skamliga praxis.

Carina Ohlsson (S) Europaparlamentariker