Jämställdhet borde inte vara en egen fråga utan snarare ses som ett synsätt. Det menade Anna Kinberg Batra, landshövding i Stockholms län, när hon presenterade Stockholms läns strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027:
– Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att leva sina liv.
Varje länsstyrelse i landet har ett grunduppdrag från regeringen om att främja god utveckling i länet. Ett sådant arbete är inte möjligt om man inte tar hänsyn till halva befolkningen menade Anna Kinberg Batra som tillträdde som landshövding i Stockholms Län för snart ett år sedan. Hon var på plats på Scandic Klara i centrala Stockholm nyligen för att introducera Stockholms läns strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027: Ett jämställt Stockholm.
Syftet med strategin är att stärka jämställdhetsintegreringen på regional och lokal nivå, samt förbättra samarbetet mellan olika aktörer i länet. Strategin ska också fungera vägledande för länets alla statliga myndigheter, civilsamhällesorganisationer, näringsliv och Stockholms läns 26 kommuner.
Anna Kinberg Batra betonade attt jämställdhet inte bör ses som en enskild fråga utan som ett synsätt, och lyfte frågor som tillväxt, hållbarhet och säkerhet kopplat till detta. Hon exemplifierade med forskning kring varför kvinnliga entreprenörer när de söker investeringar erbjuds lägre belopp än män. I studien We ask men to win and women not to lose: Closing the gender gap in startup funding som Mark Conley vid Handelshögskolan är medförfattare till lyfts det faktum att kvinnor oftare får defensiva frågor än män fram.
– Under pitchar får kvinnan oftare frågor om: ”hur ska du undvika problem och risker”. Männen fick färre defensiva frågor, mer roliga och lätta frågor, sade Anna Kinberg Batra som själv är utbildad på Handelshögskolan och betonade att det är viktigt att män också får defensiva frågor för att reflektera över risker, liksom kvinnor behöver få fler frågor av den lättare arten för att också ska kunna dela med sig av visioner.
Anna Kinberg Batra underströk att mycket arbete återstår att göra, oavsett om det handlar om flickors och kvinnors rätt till idrott, sina liv, eller att bekämpa prostitution.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Patrik Edgren, utvecklingsledare för jämställdhet i Länsstyrelsen Stockholm, och berättade att även om målet är att kön inte ska spela någon roll i en människas liv är kategorierna kvinna/man viktiga för att få en lägesbild liksom för att se hur jämställdhetsarbetet går. Den jämställdhetsstrategi som presenterades gäller de kommande tre åren, och syftar till att förverkliga den nationella jämställdhetspolitiken i Stockholms Län. I dagsläget finns det sex delmål i Stockholms läns arbete och dessa utgör en miniminivå för arbetets målsättningar vilka också finns på en ny hemsida som lanserades samtidigt som jämställdhetsstrategin. Delmålen är en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
– Vi väljer att avsluta 2027, och då hoppas vi kunna sammanfoga alla sex delmål till en strategi, sade Patrik Edgren.
Trots att jämställdhetsstrategin som nu har lagts fast fokuserar på kön tar den också upp vikten av intersektionalitet och lyfter etnicitet, könsidentitet, och funktionsnedsättning som också kan påverka en människas liv och möjligheter. Det var den tidigare regeringens regleringsbrev som gav uppdraget till länsstyrelserna, och i direktivet finns också en skrivning om att ha extra fokus på frågan om ekonomisk jämställdhet liksom att fler kvinnor med utländsk bakgrund ska få möjlighet att lönearbeta.
Bättre rekryteringsgrund ska underlätta arbete
Delmålen och exempel på hur dessa kan uppnås finns med i rapporten Ett jämställt Stockholm. Delmål 2, ekonomisk jämställdhet, ställer upp vilka prioriteringar Stockholms Län har i relation till det och där betonas vikten att de hinder som finns, för såväl utrikes födda kvinnor som kvinnor med funktionsvariation för att komma ut på arbetsmarknaden, ska undanröjas.
Ett förslag på åtgärd för att undanröja sådana hinder kan till exempel röra sig om förbättrad information om arbetsmarknaden eller möjlighet för den som behöver det att höja sina språkkunskaper eller kunskaper om det svenska samhället i stort. Ett annat förslag på åtgärd är att organisationer och verksamheter säkerställer en ”fördomsfri rekryterings- och befordransprocess utifrån samtliga diskrimineringsgrunder”. Det kan också handla om att uppmuntra till en bättre fördelning av riskkapital – nu går 89 procent av allt riskkapital i Stockholms Län till män.
