En stor del av unga som har haft en relation har också varit utsatt för våld i den relationen. Flickor och icke-binära är betydligt mer utsatta än pojkar, och ungefär var femte ungdom upplever oskuldskrav hemifrån. Det framkommer i en nationell kartläggning av våld mot barn som Stiftelsen Allmänna Barnhuset har utfört i samarbete med Jämställdhetsmyndigheten.
Nästan var tredje ungdom som har haft en relation har varit utsatt för partnervåld inom relationen. Det framgår i en nationell kartläggning av våld mot barn som Stiftelsen Allmänna Barnhuset har utfört på uppdrag av regeringen. Att så många har drabbats av partnervåld, i så tidig ålder, förvånade Åsa Landberg och Carolina Jernbro som har skrivit rapporten Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck:
– Vi visste att våld i ungas parrelationer är vanligt, men de vi frågat är väldigt unga, de går bara i nian…, säger de till Fempers nyheter via mejlen.
Åsa Landberg är doktorand vid Marie Cederskölds Högskola och Carolina Jernbro är docent vid Karlstads universitet. Båda är också sakkunniga i våld mot barn hos Stiftelsen Allmänna Barnhuset. De vet inte om detta är en ökning eller ej då dessa frågor inte har ställts tidigare. I kartläggningen framkommer att ungefär var femte ungdom som har svarat upplever att de har oskuldskrav på sig – något som är vanligast bland flickor vars föräldrar är utrikes födda.
Vad innebär ett oskuldskrav för den som är drabbad av det?
– En tydlig koppling handlade om vad de unga trodde skulle hända om de blev tillsammans med någon som familjen inte accepterade. Det var femton gånger vanligare att flickor med oskuldskrav trodde att de skulle bli hotade eller skadade om de gick emot familjens önskemål, och tio gånger vanligare att de trodde att familjen skulle hota eller skada den de var ihop med.
– Ett annat resultat var att ungdomar med oskuldskrav var mer utsatta för våld av föräldrar och andra vuxna, särskilt flickor med oskuldskrav. Ungdomar med oskuldskrav var dessutom multiutsatta i större utsträckning, alltså utsatta för tre eller fler former av våld. De var även utsatta för mer allvarliga former av fysiskt våld och upprepat våld, svarar Landberg och Jernbro.
Bättre hjälp – i hela landet
De hoppas att rapporten Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ska bidra till ett bättre och effektivare förebyggande arbete mot partnervåld i ungas relationer, liksom hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Landberg och Jernbro går våldet att förebygga men för att så ska ske krävs dels fler åtgärder, dels starkare skydd för den som är utsatt.
– Det behövs ett brett våldsförebyggande arbete – man behöver ta de här formerna av våld på mer allvar. Barn och föräldrar behöver veta mer om våld och om vart de kan få hjälp om de skulle drabbas. Man behöver också ställa direkta frågor om våld till alla barn, till exempel i skolan och inom hälso-och sjukvården. Det förebyggande arbetet behöver komma in tidigt och vara långsiktigt, säger Landberg och Jernbro vad gäller det förebyggande arbetet och vilka åtgärder de skulle vilja se. De betonar också att hjälpen som finns tillgänglig för utsatta behöver finnas över hela landet:
– Det finns bra hjälp att få, men inte överallt. De unga som drabbas av våld har rätt till stöd och behandling var de än bor i landet. Det är också viktigt med stöd till de unga som utsätter någon de är ihop med eller dejtar och de unga som utsätter syskon eller andra jämnåriga för hedersrelaterat våld eller förtryck. Det stödet handlar om att de måste sluta, avslutar Landberg och Jernbro.
Rapporten har getts ut i samarbete av Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 5 820 elever ur årskurs nio har svarat på en enkät om utsatthet för våld från såväl jämnåriga som vuxna.
