Nyheter

Många kommuner brister i kvinnofridsarbetet

Texten Stoppa våld mot kvinnor är projicerad mot Globen i Stockholm. Kommunerna brister i kvinnofridsarbetet

Kvinnofridsarbetet är långt ifrån prioriterat och strukturerat i många av landets kommuner. Kvinnor och barn som utsätts för våld riskerar därför att inte få den stöttning de har rätt till. Det framkommer i Kvinnofridsbarometern – en sammanställning av kommunernas arbete gjord av Unizon.

Kommunerna måste bli bättre på kvinnofridsarbete. I dag avgörs tillgången till hjälp för att ta sig ur våld i vardagen beroende på var i Sverige du bor. Alla kommuner garanterar inte skyddsinsatser och stöd i den utsträckning de borde enligt lagen. Det visar en sammanställning av kommunernas kvinnofridsarbete som Unizon har gjort.

– Arbetet går för långsamt. Med all den kunskap, lagstiftning och föreskrifter som finns borde vi ha kommit längre. De som drabbas är brottsoffren, våldsutsatta kvinnor och barn, säger Olga Persson, ordförande Unizon till Fempers nyheter.

Precis som när den första undersökningen genomfördes 2015 finns i dag stora brister när det gäller skyddsinsatser och stöd och i det systematiska arbetet, enligt undersökningen. I många kommuner saknas mål och budget för kvinnofridsarbetet.

Vilket stöd och skydd man får blir därför beroende av var i landet man bor. Och det råder därmed ojämlikhet och rättsosäkerhet för våldsutsatta kvinnor och barn, enligt Unizon.

Indragna pengar

Under många år har landets kommuner fått olika former av stödmedel som en del i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor. Under 2022 delade Socialstyrelsen ut 85,5 miljoner kronor till kommunerna för utveckling av arbetet mot våld i nära relationer. Myndigheten fick dock inte något uppdrag av regeringen att fördela utvecklingsmedel för 2023.

– Sju av tio kommuner uppger att de uteblivna utvecklingsmedlen för arbetet mot våld i nära relation kommer ha stor påverkan på kommunens arbete. Det finns en risk att kvinnofridsarbetet stannar av vilket vore förödande för kvinnor och barn. Mäns våld mot kvinnor och barn är kriminella handlingar. Arbetet måste framåt, säger Olga Persson.

Det finns dock förbättringar, till exempel när det handlar om kommunernas möjlighet att ge stöd till särskilt sårbara grupper och i det förebyggande arbetet.

Kvinnofridssamordnare nyckelroll

Flera kommuner har i dag en kvinnofridssamordnare, vilket är en framgångsfaktor för kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Och nära nio av tio kommuner säkerställer att alla medarbetare inom socialtjänsten har grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor. 2015, när Unizon gjorde den första sammanställningen, var samma siffra sju av tio.

Men det finns mycket som måste bli bättre för att kvinnor och barn ska kunna leva ett liv fritt från våld i Sverige i dag.

Tillgång till bostad kan vara avgörande

Många kommuner saknar rutiner för att ge stöd till stadigtvarande boende. Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visar att ingen av de kvinnor som mördades mellan 2018–2021 hade fått hjälp med annan stadigvarande bostad, skriver Unizon. 

I Kvinnobarometern framkommer att 64 procent av kommunerna svarar att de ger våldsutsatta kvinnor stöd i att få tillgång till permanent bostad enligt rutin. Jämfört med den första Kvinnofridsbarometern 2015 har det skett en försämring, då uppgav 74 procent att de gav detta stöd.

– Kvinnors och barns liv och rätt att leva fria från våld måste prioriteras och det måste avsättas resurser. I tider av ekonomisk kris och inflation med många svåra avvägningar för kommunerna krävs det att man öronmärker pengar i kommunens budget till kvinnofrid, av erfarenhet vet vi att det annars tenderar att komma sist på agendan, säger Persson och tillägger: 

– Vi hoppas att kommunerna använder sig av Kvinnofridsbarometern som en checklista, och bygger på det som är bra i samverkan med sin lokala jour.