I romanen Ta min hand av Delen Perkins-Valdez, som är baserad på en verklig historia, blottlägger författaren övergrepp mot afroamerikanska kvinnor som tvångssteriliserades i den amerikanska södern under 1970-talet.

Läsaren får följa den nyutexaminerade sjuksköterskan Civil, som precis har fått anställning på en familjeplaneringsenhet i hemstaden Montgomery i södra USA – samma stad som Martin Luther King var aktiv i.

Den första dagen på jobbet får Civil i uppdrag att göra hembesök hos de två systrarna India och Erica, 11 respektive 13 år gamla, för att ge dem preventivmedelssprutor.

Icke godkänt läkemedel

Ganska snart får Civil genom sina välutbildade vänner reda på att läkemedlet Depo-Provera, som används, inte har godkänts av läkemedelsverket eftersom det verkar orsaka cancer, vilket djurtester har visat.

Civil gör motstånd genom att sluta ge sprutorna. Hon har tagit jobbet som sjuksköterska, i stället för att börja arbeta på sin pappas läkarmottagning, för att göra gott och göra skillnad för afroamerikaner i sin omgivning.

Men snart ska hon få en chock när det visar sig att familjeplaneringsenheten gör annat än att som det påstås ”hjälpa” unga svarta kvinnor från att få oönskade barn genom preventivmedelsbehandling.

Sterilisering utan samtycke eller vetskap

De utför även steriliseringar. Något som väcker avsky hos Civil när hon förstår att oskyldiga ovetandes familjer får sina döttrar – på mellan tio och femton år – steriliserade. Utan samtycke och ibland utan att föräldrarna ens vet om det.

Det kan bara inte få fortgå, anser Civil som tillsammans med en grupp vänner ser till att göra något åt saken. Samtidigt brottas hon med ett eget trauma efter en abort under studieåren.

När Civil är 67 år och på väg att gå i pension efter en karriär som kirurg lever hon fortfarande ensam. Hon har inte berättat för någon, förutom killen hon blev gravid med, om aborten dryga 40 år efter att den skedde. Hon har dock en dotter, Annie.

Baserad på en verklig historia

Boken är baserad på den kirurgiska sterilisering som Mary Alice Relf och Minnie Lee Relf, då de var 12 respektive 14 år gamla utsattes för 1973. Utan deras samtycke eller faderns vetskap.

Familjen fick sedan hjälp av en rättslig institution i södern för att driva fallet mot USA:s hälsodepartement. Sterliseringarna skulle visa sig vara del av ett utbrett steriliseringsprogram riktat mot människor som levde i fattigdom, varav många var svarta afroamerikaner.

Rättsfallet kom sedan att bli prejudicerande och ledde till krav på informerat samtycke innan sterilisering.

Skamligt kapitel i USA:s historia

Det är en fantastiskt skriven roman om ett skamligt kapitel i Amerikas historia. Nämligen hur staten kallblodigt använde afroamerikanska utbildade kvinnor för att skapa relationer till de mindre bemedlade svarta som levde i utanförskap eller som hade funktionsvariationer för att invagga dem i falsk trygghet inför fruktansvärda övergrepp.

I en intervju med Publishers Weekly säger författaren, Dolen Perkins-Valdez, att hon drivs till att skriva böcker när hon inte kan sluta tänka på något och vill att andra personer ska känna till det också.

– Jag leter ofta efter berättelser som inte har berättats, men som verkligen måste bli berättade.

Och på samma sätt vill jag uppmuntra alla att läsa den här boken om en inte obetydlig del av amerikansk historia.

Titel: Ta min hand
Författare: Dolen Perkins-Valdez
Översättning: Dorothee Sporrong
Förlag: Norstedts