Nyheter

Utbredd straffrihet för män som slår och våldtar

Några röda rosor hänger på ett grönt staket där det också sitter ett polisband. I bakgrunden ett vitt hus.

Hundratusentals människor, främst kvinnor och barn utsätts årligen för brott i nära relation och allvarliga sexualbrott i Sverige. Trots det har kvinnor som utsätts för våld och våldtäkt svårt att få tillgång till rättvisa och stöd och vård. Extremt få döms också för den här typen av brott. Det menar Amnesty i en ny rapport.

I dagarna granskas Sverige av Europarådets expertgrupp GREVIO, som ska se hur Sverige lever upp till Istanbulkonventionen, till skydd för kvinnor som utsätts för våld. Inför detta har Amnesty lämnat in en skuggrapport till GREVIO.

Den visar att kvinnor, som utsätts för våld i nära relationer och våldtäkt, har svårt att få rättvisa, upprättelse och även stöd och vård.

-Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och ska bekämpas med full kraft. Att kvinnor utsätts för misshandel och våldtäkt påverkar deras liv på så många plan och samhället måste finnas där för var och en av dem som söker rättvisa, stöd att lämna en våldsam partner eller som behöver traumabehandling efter våldtäkt. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Katarina Bergehed, sakkunning på Amnesty Sverige i ett pressmeddelande.

Brister i polisens arbete vid brott i nära relation

Amnesty har i den nya rapporten bland annat tittat närmare på polisens satsning på ”särskilt utsatta brottsoffer”. 

– Vi på Amnesty har följt den här frågan länge och polisens hantering av dessa ärenden spelar en avgörande roll för brottsoffrens möjlighet att få rättvisa. Polisens utredningar måste bedrivas skyndsamt, metodiskt och hålla hög kvalitet så att brotten kan lagföras. Vi kan konstatera att även om man kommit en bit är det är lång väg kvar, säger Katarina Bergehed.  

Polisens satsning på ”särskilt utsatta brottsoffer” handlar om att intensifiera och förbättra arbetet vad gäller brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna och vålds- och sexualbrott mot barn. 

Mer specifikt handlar det om att använda de mest framgångsrika metoderna för att fler anmälningar ska leda till åtal och fällande domar. Bland annat måste polisen säkra bevisning i tidigt skede och bli fler som arbetar med den här typen av brott.

Polisen ineffektiva i inhämtning av vittnesmål

Men när Amnesty nu har följt upp arbetet under 2020-2023 visar det sig att framgångsrika metoder inte används. Vilket påverkar brottsoffrens möjligheter till rättvisa och upprättelse. 

Amnesty beskriver hur det i samtal med polisregionerna bland annat framkom att åtgärder som att videofilma målsägandes första vittnesmål sällan görs trots vetskapen om att det första målsägandeförhöret innehåller värdefull information. 

En annan allvarlig brist som framkommit är att det första polisförhöret med målsägande alltför ofta dröjer. Något som kan ha en väldigt negativ inverkan på överlevarens hälsa och motivation att fortsatt delta i utredningen. Detta försämrar polisens möjligheter att snabbt säkra bevisning vilket i slutänden undergräver brottsoffrens möjlighet att få sin sak prövad i domstol.

Polisen löser färre brott i nära relation

Under åren 2021 och 2022 har det varit en negativ utveckling när det gäller polisens arbete. Antalet våldtäktsutredningar som fortfarande var öppna efter 12 månader hade ökat med 65 procent mellan 2020 och 2022. Utredningar av våld i nära relationer som var öppna efter 12 månader hade ökat med 60 procent, visar Amnestys rapport. 

– Trygghet och säkerhet handlar inte bara om vad som händer på våra gator och torg utan även inom hemmets väggar, säger Katarina Bergehed.  

Brott i nära relation, våldtäkt mot vuxna samt vålds- och sexualbrott mot barn utgör cirka 40 procent av alla polisanmälda våldsbrott. 

Få polisanmäler, många söker stöd

Enligt den nationella trygghetsundersökningen från Brå uppgav 1,5 procent av kvinnorna (16-84 år) att de utsatts för sexualbrott genom tvång under 2022, vilket motsvarade cirka 64 000 kvinnor. 

Ytterligare 1,2 procent – motsvarande cirka 52 000 kvinnor, uppgav att de utsatts för sexualbrott genom att gärningspersonen utnyttjat att kvinnan varit i en försvarslös position. 9 635 våldtäktsanmälningar lämnades till polisen 2022. I nästan 9 000 av anmälningarna var offret en kvinna eller flicka.  

– Det finns ett stort mörkertal och de flesta som utsätts för våldtäkt och andra sexualbrott polisanmäler inte men många söker samhällets stöd, inte minst inom vården, säger Katarina Bergehed.

Bristande traumavård ger långvarigt lidande för utsatta

Därför är det viktigt att vården kan identifiera sexuellt våld som en orsak till psykisk ohälsa och erbjuda stöd och behandling. 

Enligt Bergehed så krävs rätt rätt insatser och stöd för att korta lidandet för patienten som annars riskerar att bli mycket långvarigt. 

– Rätten till hälsa ska självklart omfatta även denna grupp, säger hon. 

Långt ifrån alla våldtäktsöverlevare får den vård och behandling de är i behov av och har rätt till, ibland trots långvariga kontakter med vården. 

Amnesty menar att polisen måste få resurser och prioritera den här typen av brott, så att fler brott kan lagföras och fler förövare dömas.

– Det handlar om att säkerställa tillgången till rättvisa och upprättelse för dem som utsätts, främst flickor och kvinnor, men även transpersoner, pojkar och män. Dessa övergrepp kränker individens rätt till fysisk, psykisk integritet och rätten att bestämma över sin egen kropp och det kan vi aldrig acceptera, säger Katarina Bergehed.