Nyheter

Shahab Ahmadian: ”Den politiska jargongen är som tagen ur machokulturen”

Porträttbild av Shahab Ahmadian

Det finns ett samband mellan gängkriminalitet och pojkar som upplevt eller utsatts för våld i nära relation under sin uppväxt. Det menar Shahab Ahmadian, ordförande för organisationen MÄN, som Fempers nyheter har pratat med inför Internationella Brottsofferdagen i morgon.

Varje år på Internationella brottsofferdagen anordnar Brottsoffermyndigheten debatt kring frågor relaterade till brottsoffer. I år är fokus på brottsutsatthet i områden med socioekonomiska utmaningar.  Det handlar om frågor som hur sambandet mellan gängkriminalitet och pojkar som upplevt eller utsatts för våld i nära relation under sin uppväxt ser ut, och huruvida barn och unga i kriminella nätverk möjlighet att lämna brottsligheten.

Shahab Ahmadian från organisationen MÄN (Män För Jämställdhet) menar att det finns stora brister i samhällsdebatten, som enligt honom till stor del har varit ytlig och faktaresistent, kring förståelsen av våld, inte minst när det gäller just sambandet mellan gängkriminalitet och pojkar som upplevt eller utsatts för våld i nära relation under sin uppväxt. 

Det handlar delvis om vad begreppet ”våld” i en gängsbrottsrelaterad kontext innebär och hur våldet korrelerar till makt och dominans, som i sin tur är två grundpelare i destruktiva maskulinitetsnormer.

– Våldet föds inte ur ”onda avsikter” och går inte heller att straffa bort, säger Shahab Ahmadian och fortsätter: 

– Destruktiva beteenden kan gå i arv; om vi inte får möjligheten att bearbeta våra trauman ökar risken för att vi bär vidare det vi själva blivit utsatta för och riskerar därmed att utsätta andra. 

Gängvåldet är ett symptom

Från politiskt håll angriper man symptomen i form av ”hårdare tag”, menar Ahmadian, istället för att förstå roten till problematiken som många gånger består av flera sammanvävda faktorer som skapar komplexa samband.

– Att skapa rättvisa genom att reparera och jobba med försoning är en svår process som kräver tid och rätt kompetens. Men det är vad som krävs om vi vill komma åt roten av våldet som ett samhällsproblem, annars riskerar vi att bara försöka straffa bort symptomen av problemet.  

Vidare påpekar Ahmadian att både forskningen och samhällsinstitutioner som arbetar med frågorna på olika nivåer har ställt sig kritiska till olika politiska förslag och lagändringar som just grundar sig i ”hårdare tag”-perspektiv. Till stor del menar han att den politiska jargongen är som tagen ur machokulturen.

– Nu vill politiker visa att de minsann också kan vara tuffa. Det är inte en egenskap jag söker hos folkvalda politiker som har ett uppdrag om att leda landet, säger Shahab Ahmadian och fortsätter:

– Är agendan att skrämma upp befolkningen? Jag trodde en ledares roll var att skapa trygghet. Vid tider av kris behöver människor komma samman och stötta varandra. Att söndra och härska är inget nytt fenomen, man sätter olika utsatta grupper mot varandra och skrattar belåtet hela vägen till banken. 

Andra agendor med rasistiskt narrativ

Shahab Ahmadian vidareutvecklar sitt resonemang och menar att den stundtals polariserade samhällsdebatten kring den gängrelaterade kriminaliteten piskar upp den hätska stämningen och det påverkar unga män mycket mer än vad man tror. 

Han beskriver det som en form av psykologisk krigsföring mot förorten, där gruppen inte får äga sina egna berättelser. 

– Istället är det andra krafter med andra agendor som driver ett rasistiskt narrativ samtidigt som den breda allmänheten konsumerar de berättelser som säljer bäst. ”Vad gör det med gruppen unga som växer upp med någon annans bild av dem själva?” är en fråga vi borde ställa oss, säger han. 

– Vad händer med oss när vi växer upp med en uppfattning om oss själva som fel, när man identifierar sig själv som den andre, den som inte är kapabel, som kommer att misslyckas, den som är mindre värd än andra? Om man inte förstår att vägen därifrån till att bli en del av samhället har helt andra förutsättningar, om man inte förstår den skörheten så riskerar man att tappa en hel generation unga män.

Ansvarstagande på alla nivåer

Vad är vägen framåt för unga killar och män i kriminella nätverk som vill lämna brottsligheten? Vad behöver göras och vem bär ansvaret? Vilken betydelse kan en organisation som MÄN ha, tänker du?

– Vi kan inte jobba med samhällsutmaningar på ett nationellt plan utan att samtidigt identifiera lokala och individuella behov. Ansvar behöver tas på olika nivåer, vi har ett individuellt, ett kollektivt och ett samhällsansvar som behöver samexistera och stärka varandra snarare än att bygga motsättningar, säger Shahab Ahmadian.

– På organisationen MÄN tror vi att omsorg är motsatsen till våld. Vi vet att våld går att förebygga, vi har kunskapen och metoderna för ett våldspreventivt arbete. Vi ser att unga män idag är osäkra och söker sociala sammanhang där de kan känna gemenskap. Vi måste kunna erbjuda andra alternativ där unga kan känna sig trygga och där vi kan stötta dem i deras utveckling. 

Ahmadian understryker att det till slut handlar om vilket samhälle vi drömmer om att bygga och huruvida det ska baseras på tillit eller misstänksamhet.

– Vill vi ha ett kontrollsamhälle som skapar ordning genom att straffa människor till lydnad eller vill vi ha ett samhälle som tror på människan och skapar rätt förutsättningar för att vi alla ska kunna delta i samhällsprojektet på lika villkor?

FAKTA/Internationella Brottsofferdagen

Den 22 februari är det Internationella Brottsofferdagen, som uppmärksammas på flera orter i Sverige genom bland annat föreläsningar och informationsinsatser – framför allt av lokala brottsofferjourer. Det är ingen officiell dag som instiftats som sådan, utan en temadag som vuxit av egen kraft underifrån. 

Initiativet till den här temadagen togs 1989 av Björn Lagerbäck, dåvarande ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund (idag Brottsofferjouren Sverige), som tillsammans med sina kollegor anordnade en ljusmanifestation för att uppmärksamma de brottsutsattas situation. Lagerbäck menade att rätten till trygghet efter att ha utsatts för brott är i grunden en demokratifråga. På Brottsofferjourens webbplats finns hans citat: ”Känner medborgarna sig otrygga och tappar förtroendet för samhällets funktioner så gynnar det antidemokratiska krafter. Brottsofferstödet är därför viktigt, inte bara ur den enskildes perspektiv, utan även ur ett samhällsperspektiv”. 

Valet av datum berodde på mörkret, vilket gav ljusmanifestation symbolisk styrka. En effekt var att det gav inspiration till andra länder för att göra liknande aktioner, varför temadagen benämns som internationell.

Sedan 2002 anordnar Brottsoffermyndigheten i samband med dagen och i samarbete med ett stort antal ideella organisationer, bland annat UNICEF, BRIS, Rädda Barnen, RFSL, Unizon och ROKS – ett kunskapshöjande arrangemang.